nhl hockey websites


Etiken, miljön och pensionerna - Giving up alcohol and gambling

*{They ask you concerning alcohol and gambling.. Muslims would help each other in giving up alcohol, supporting and encouraging those.
Quit Gambling - Replace Gambling with Something Positive. Quit Smoking - Trying. Quit Drinking - If you are an Alcoholic, Avoid Bad Influences. Quit Smoking. Click to Play!

Gerhard Andersson - Ph.D, Professor in Clinical Psychology

Man kan säga att pliktetiken definierar en anständighetsgräns. Click to Play! Surprising Things I Learned After Giving Up Alcohol for 2 Months... your marriage after an addiction, whether it's to alcohol, gambling, pornography, or drugs.
gambling and alcohol problems. Growing up with digital media: Family media practices. Longer working lives and unpaid caregiving: costs,. Click to Play! Covering a wide variety of different forms of addiction from alcohol, tobacco and other drugs, through to gambling, eating and sex this book provides an up-to-date and authoritative account of core knowledge in this vital. Giving Up Excess.
Can you become Muslim without giving up partying and alcohol? - Q&A - Dr. Bilal Philips - Duration: 3:09. Islam Net Video 6,576 views. 3:09. Click to Play! EnglishBecause of the addictive effect giving up proves very difficult.. I am well aware of the damaging characteristics of obsessive or addictive gambling.
SMART Recovery® is: Self Management And Recovery Training. The SMART Recovery Cost Benefit Analysis (CBA) is a tool for helping people recover from all. Click to Play!

IMG_0500 : Anagram


Report of an analysis of European alcohol-related cultural, social and policy.. for state-level control2006Ingår i: Journal of Gambling Issues, ISSN 1494-5185,.
... aid to giving up smoking are not 'used exclusively for medical purposes' within the.. inequalities to the campaign against alcoholism, from Alzheimer's disease to. Also the British Gambling Prevalence Survey carried out for the Gambling.
On the road to Denmark - Swedish gambling legislation in the light of the European Union. Author: Mikael Westerling Andersson.

Quit Alcohol Naturally: my best tips for breaking the deep social and emotional addiction!


DiVA - Søkeresultat


(Fagerström Test for Nicotine Dependency scale), serious quit attempts, and peer. the first of four sections this module collects information about alcohol consumption on... the CPGI (Canadian Problem Gambling Index) instrument collects.
abnormal values have been associated with harmful behaviours as tobacco, alcohol and illicit drug use, obesity or gambling. Aberrant.. larger project is still ongoing, giving the student the opportunity to observe/assist in. Finally, possible interpretations of the outcomes will be discussed and written up (weeks. 6-10).
... about yourself and then your psyche gives you back portions of negative feelings... narcissism often abuse alcohol, food, drugs, gambling, sex or something else.. She said she had been married to an alcoholic and she told tear. When Missy grew up she found partners who only attended to their own.

DiVA - Søkeresultat



Severe fear of childbirth indicates high perinatal costs for Swedish women giving birth to their. Overcoming procrastination: One-year follow-up and predictors of change in a... in internet-delivered CBT treatments for problem gambling – Study protocol for a. Smartphone applications can help in treatment for alcoholism.
... aid to giving up smoking are not 'used exclusively for medical purposes' within the.. inequalities to the campaign against alcoholism, from Alzheimer's disease to. Also the British Gambling Prevalence Survey carried out for the Gambling.

Etiken, miljön och pensionerna Betänkande från Kommittén om AP-fondernas etik- och miljöansvar Stockholm 2008 SOU 2008:107 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.
Statsrådet Odell förordnade som ordförande för kommittén förra chefen för Kammarkollegiets kapitalförvaltning Ulla-Carin Giertz, och som övriga ledamöter professor Hans De Geer och advokaten Bertil Villard.
Som sekreterare förordnades ekonomen Hans Bäckström.
Kommittén har antagit namnet AP-fondernas etik- och miljö- ansvar.
Till kommittén har en expertgrupp varit knuten, bestående av investeringskonsulten Märtha Josefsson, direktören Kajsa Lindståhl, enhetschefen Irene Wennemo t.
Kommittén och expertgruppen har tillsammans hållit sju möten.
Kommittén har låtit forskare och konsulter utarbeta fem studier för att belysa vissa viktiga frågeställningar.
Dessa redovisas som bilagor.
De analyser och slutsatser som redovisas i dessa är respek- tive författares egna.
Av betänkandet framgår hur materialet använts av kommittén.
Ett stort antal kontakter har tagits och flera möten har hållits med olika aktörer, i Sverige och utomlands, som kommittén bedömt kunna tillföra utredningen relevant information och intressanta synpunkter.
Detta gäller självfallet AP-fonderna och det Etikråd som AP 1 4 driver gemensamt, men också andra svenska och internationella institutionella investerare, konsulter och analy- tiker.
Kommittén har också haft ett gemensamt seminarium med norska myndigheter, bl.
Uppdraget är där- med avslutat.
Målet är långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna.
Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål.
Kommitténs uppgift har varit att utvärdera hur fonderna arbetat med detta uppdrag och hur det avspeglats i deras ägarstyrning.
Vi anser att AP-fonderna har hanterat detta på ett bra sätt.
Samtidigt är det önskvärt att precisera vad uppdraget innebär och att utveckla arbetssättet.
I framtiden bör fonderna arbeta mer proaktivt och med en strävan mot integrering av hållbarhets- aspekter inom sin förvaltning, en strävan som vi bedömer vara långsiktigt värdeskapande.
För att befästa och stärka förtroendet bör fondstyrelserna besluta, följa upp och kommunicera sin värdegrund för verksamheten.
Ytterligare resurser behöver avsättas till analys och till uppföljning av fondernas ägarstyrning.
Slutligen bör AP-fondsstyrelserna utses på grundval av en professionell nomineringsprocess.
Hur har man arbetat?
Ett omfattande internationellt samarbete har växt fram, delvis i FN:s hägn, där AP- fonderna medverkat aktivt.
Detta område innefattar en mångfald av 9 Sammanfattning SOU 2008:107 begrepp och beteckningar.
Fortfarande handlar detta om en verksamhet som är i snabb utveckling.
Trots detta har en relativt omfattande forskning bedrivits internationellt kring effekterna av ESG, som pekar mot att hänsyn till ESG-faktorer snarare tycks förbättra än försämra avkastningen, även om det är svårt att dra entydiga slutsatser.
Fonderna har valt delvis olika ansatser och profil i arbetet, och har dels tillsammans, dels var och en för sig utvecklat metoder och go here />Några fonders insatser har fått internationell uppmärksamhet.
Några påvisbara negativa konsekvenser för AP- fondernas avkastning har inte uppstått, och de administrativa kostnaderna har varit begränsade.
AP-fondernas — och andra investerares aktivitet tycks i flera fall ha bidragit till förbättringar i de företag fonderna är ägare i och till att frågor rörande miljö och etik ges större uppmärksamhet i företagen.
Även om AP-fonderna gjort ett bra arbete finns en potential för utveckling och förbättring.
Kommittén vill inledningsvis slå fast att fondernas uppgift att genom en hög avkastning bidra till goda pensioner, vilket i sin tur ska bidra till trygghet för nuvarande och blivande pensionärer, i sig utgör ett grundläggande etiskt mål.
Fondernas övergripande mål är att skapa trygghet i pensions- systemet.
Det ska uppnås genom en långsiktigt hög avkastning.
Med bibehållande av denna övergripande målsättning skall fon- derna även ta hänsyn till miljö, etik och andra hållbarhets- aspekter.
Detta bör tydliggöras genom att föreskrifterna rörande ESG-hänsyn, som hittills funnits i förarbetena, lyfts in i lagen om AP-fonderna.
Problemen på de internationella finansmarknaderna under hösten 2008 blixtbelyser vilken avgörande betydelse förtroen- det spelar i finansiell verksamhet.
Med tanke på det uppdrag man har spelar allmänhetens förtroende en särskilt stor roll för AP-fonderna.
Pensionsförvaltning är en komplicerad verksam- het som de flesta inte kan följa och bedöma i detalj.
Där kun- 10 SOU 2008:107 Sammanfattning skaperna tar slut måste förtroendet ta vid, och förtroendet bygger på faktorer som kompetens, öppenhet och integritet.
Fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation måste ta sin utgångspunkt i detta.
Fonderna bör utveckla och tydliggöra den värdegrund som man ska ha som utgångspunkt för verksamheten, innefattande ESG- aspekter.
Detta innebär att på ett tydligt och sammanhängande sätt formulera de centrala värderingar som ska ligga till grund för hur man agerar i sin placeringsverksamhet.
För AP-fon- derna, som har sitt uppdrag från alla svenska medborgare, måste värdegrunden vara kommunicerbar och kunna få bred acceptans.
De etiska grundvärden som kommer till uttryck i regeringsformen utgör naturliga utgångspunkter för att ut- veckla en sådan värdegrund.
I detta innefattas också att säker- ställa en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
De internationella konventioner Sverige undertecknat är ett uttryck för och utgör en konkretisering av dessa grundvärden, och kan därför ses som ytterligare utgångspunkter för fonder- nas värdegrundsarbete.
Fonderna bör aktivt kommunicera sin värdegrund mot allmänheten, och hur den styr fondernas placeringsverksamhet.
Vår uppfattning är att ESG-aspekter representerar både risker och möjligheter som bäst hanteras respektive tillvaratas om dessa så långt möjligt integreras i den löpande analysen och förvaltningsverksamheten, istället för att vara en fråga vid sidan av.
Att utveckla metoder för att analysera och tillämpa ESG- aspekter i placeringsverksamhet och ägarstyrning är på många sätt komplicerat, och ett område där framsteg sker successivt.
Det viktiga är att det finns en målinriktning och uttalade stra- tegier för att nå dit.
Hur snabbt och exakt på vilket sätt man rör sig framåt måste AP-fonderna själva ges frihet att utforma, samtidigt som man måste kunna redovisa och motivera de vägval man gör.
Inom ramen för sina ägarpolicies har AP-fonderna på ett bra sätt formulerat tydliga krav på relevant information från bolagen.
Dessa ägarpolicies behöver successivt följas upp, utvecklas och anpassas till giving up alcohol and gambling inom ESG-området.
Ett steg i utvecklingen är att på grundval av den information man tar in utveckla strategier för framtida investeringar med 11 Sammanfattning SOU 2008:107 avseende på olika ESG-aspekter.
Ett exempel kan vara att utveckla en strategi för fondportföljens samlade koldioxid- utsläpp.
Det bör vara styrelsernas uppgift att besluta om fondernas värdegrund och att utifrån denna fastställa och följa upp hur verksamheten ska bedrivas.
Styrelsernas uppdrag aktualiserar också frågor om hur de rekryteras, arbetar, och arvoderas.
Regeringen bör i fortsätt- ningen utse styrelsernas ledamöter på basis av rekommenda- tioner från en av regeringen utsedd, professionellt arbetade och brett sammansatt nomineringskommitté.
Antalet ledamöter i varje styrelse ska kunna vara färre än de nio som lagen stipu- lerar idag.
Bestämmelsen att ett visst antal styrelseledamöter ska nomi- neras av arbetsmarknadsparterna bör utgå.
Externa utvärderingar av styrelsernas arbete bör göras regel- bundet, i linje med den praxis som på senare år etablerats i näringslivet, och ligga till grund för nomineringskommitténs arbete.
Det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa beställar- kompetens och kvalitet i arbetet med ESG-frågor.
Detta gäller informationsinhämtning, analys, dialog och uppföljning.
Det bör finnas möjligheter att vidga samarbetet mellan AP- fonderna när det gäller ESG-frågor utan att detta kommer i konflikt med den av statsmakterna önskade självständigheten i de enskilda fondernas arbete.
Det gäller bland annat ESG- dialoger med svenska bolag.
Ägandet är grunden för AP-fondernas möjlighet till inflytande på företagen Det bör utnyttjas så effektivt och målmedvetet som möjligt.
En utvecklad ägarpolicy — vilket fonderna var för sig har utformat är en förutsättning för detta.
Ägar- och investeringspolicies som innefattar ESG-aspekter bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier, och måste följas upp regelbundet.
Begränsningen när det gäller Sjunde AP-fondens rösträtt för sina aktieinnehav bör tas bort.
Andra restriktioner i regelverken som förhindrar en aktiv ägarroll för fonderna bör ses över.
Principerna för företagens ersättnings- och kompensationsfrågor för styrelse och ledning är ägarfrågor med viktiga förtroende- dimensioner, både för fonderna själva, för företagen och för näringslivet i stort.
Ett fortsatt aktivt arbete för att främja ersättningssystem som är måttfulla och transparenta och som ger incitament till ett välavvägt risktagande, är en viktig uppgift för fonderna.
För fonderna är även utformningen av incita- menten för den egna personalen av betydelse för hur ESG- aspekter omhändertas och allmänhetens förtroende upprätt- hålls.
Fondernas arbete med ESG bör utvärderas regelbundet.
Rege- ringens årliga utvärdering bör därför även omfatta dessa aspek- ter på fondernas verksamhet.
Detta ligger i linje med tanken att integrera ESG-analysen i fondernas arbete.
Vi föreslår att lagen om AP-fonderna 2000:192 ändras på fem punkter: Skrivningarna att fonderna ska ta miljö- och etikhänsyn förs från förarbetena in i lagtexten.
En nomineringskommitté svarar för rekrytering av styrelse- ledamöter.
Begränsningarna avseende Sjunde AP-fondens rösträtt tas bort.
Antalet styrelseledamöter föreslås vara högst nio.
Bestämmelsen att fyra styrelseledamöter ska föreslås av arbetsmarknadens parter tas bort.
The aim is a high rate of return in the long term in relation to the investment risk.
The funds are not to be used for the achievement of industrial policy or economic policy goals.
The AP-funds are, however, required to take environmental and ethical considerations into account in their investment activities without deviating from the overall objective of a high rate of return.
The task of the present committee has been to evaluate how the funds have lived up to their obligations in this respect and the way this has been reflected in their corporate governance.
In our view, the AP-funds have dealt commendably with this task.
However, it is desirable that the assignment be more closely defined and that working methods be further improved.
In future, the funds should work more proactively and seek to integrate sustainability aspects into the investment management process.
Extensive international cooperation has developed, partly within the UN, where the AP-funds have played an active role.
A wide range of terms and designations are used in this sphere.
We have chosen to confine ourselves principally to the term ESG Environ- ment, Social, Governancewhich is internationally established and which in our view best encompasses both the role of the AP-funds and our own remit.
This area of activity is still developing rapidly.
Nevertheless, fairly extensive research has been conducted internationally on ESG impact and it would seem that taking ESG-factors into consideration is more likely to boost than to reduce returns, although it is difficult to draw any unequivocal conclusions in this respect.
The various funds have to some extent chosen different approaches and profiles when working in this area, and have developed methods and procedures both jointly and separately.
The efforts of some of the funds have attracted international attention.
In a number of cases, the activities of the AP funds — and of other investors — have led to improvements in the enter- prises owned by the funds and also to closer consideration of environmental and ethical issues in these enterprises.
While the AP-funds have worked well in this sphere, there is potential for further growth and improvement in some respects.
The committee would, however, like to begin by making clear that the basic task of the funds — to help ensure good pension levels through high returns, which in turn ensures the wellbeing of pensioners both present and future — is in itself a fundamental ethical objective.
This is to be achieved by means of high rates of return in the long term.
Without deviating from this overall objective, the funds are also required to consider environ- mental, ethical and other sustainability aspects.
This can be made clear by incorporating the provisions regarding ESG consideration — which have hitherto been present only in the preparatory material — into the relevant law, i.
The problems that have beset the international finance markets in the autumn of 2008 have made abundantly clear the impor- tance of confidence in financial activities.
For institutions like the AP-funds public confidence is even more crucial.
Pensions management is a complicated field of activity that most people are unable to follow and assess in detail.
Where knowledge fails, confidence must take over, and confidence is built on factors such as levels of skill, transparency and integrity.
The funds must proceed from this perception in their working methods, organisation and communication.
The funds must define a set of principles or basic values on which to base their activities, incorporating ESG aspects.
This will involve formulating clearly and coherently the key values that are to inform the way they proceed in their investment activities.
For the AP funds — which act on behalf of all Swedish citizens — these basic values must be communicable and must have broad public support.
A natural starting point for the development of such values is the perspective of agency reflected in the Swedish Constitution's Instrument of Govern- ment — aiming to promote the freedom and welfare of citizens so as to enable them to act independently, and to support them in this endeavour.
This also includes ensuring a good environ- ment for present and future generations.
The funds should actively commu- nicate their basic values to the public and describe how these govern their investment activities.
We take the view that ESG aspects represent both risks and opportunities that can be confronted and exploited respectively by integrating them into ongoing analytical and management processes as far as possible, instead of treating them as a separate issue.
Developing methods for analysing and applying ESG-aspects in investment activities and corporate governance is in many respects a complicated endeavour that necessarily proceeds by stages.
What is important is to ensure that there is a clearly defined target to work towards and that there are strategies for reaching it.
How quickly and by what precise means progress is to be made in this direction must be up to the AP funds themselves to decide, although they must be able to show why they have chosen a particular course in this respect.
The AP-funds have formulated requirements for corporate information in an exemplary manner in their ownership policies.
These have to be followed up and further developed in accordance with market developements.
One step is to proceed from the information acquired in this way and develop stra- tegies for future investments taking into account ESG-aspects.
It should be the task of the governing boards to adopt a set of fundamental values and on the basis of these principles to establish and follow up how the funds are to operate.
In light of the board assignments, the question arises of how the board members are recruited, how they work and how they are paid.
In future, the Government should appoint board members on the basis of recommendations from a government- appointed, professionally active and broad-based nominating committee.
Boards must be allowed to have fewer than the nine members currently stipulated by law.
Sufficient resources should be set aside for the purpose of securing the requisite procurement skills and quality in work with ESG-issues.
This applies to information gathering, ana- lysis, dialogue and follow-up.
Opportunities should be created for broadening cooperation between the AP-funds on ESG-issues without this conflicting with the independence of each individual fund, as called for by central government.
This applies for instance to ESG-dialogues with Swedish enterprises.
Ownership is the foundation on which the influence of the AP- funds rests.
This should be exploited as effectively and deter- minedly as possible.
A well-developed ownership policy — which each of the First-Fourth AP-Funds has formulated separately — is essential in this respect.
Ownership and invest- ment policies embracing ESG-aspects should be considered for all types of assets, not just listed shares, and must be followed up regularly.
Other regulatory restrictions preventing the funds from playing an active ownership role should be reviewed.
The principles governing board and management remuneration and compensation are ownership issues with important confi- dence-related implications, for the funds themselves, for the enterprises concerned and for the business sector as a whole.
The funds must continue to actively encourage the develop- ment of a remuneration system that is moderate and transpa- rent and provides incentives for well-judged risk-taking.
This is in line with the idea that ESG analyses need to be integrated into the work of the funds.
We propose that the Public Pension Funds Act 2000:192 be revised on five counts: The preparatory text requiring the funds to take environ- mental and ethical considerations into account is incorpo- rated into the text of the law.
A nominating committee is responsible for recruiting the members of governing boards.
The number of board members is to be nine at the most The provision requiring four board members to be pro- posed by the social partners is abolished.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap.
Varje styrelse finnas en styrelse.
Varje styrelse skall bestå av nio ledamöter.
Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens medel.
Detta gäller också inför domstol.
Regeringen utser en ledamot till ordförande och en ledamot till vice ordförande.
Ledamöterna skall utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen.
Ledamöterna skall vara svenska medborgare.
Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap.
Detsamma gäller den som är i konkurs eller har näringsförbud enligt lagen 1986:436 om näringsförbud.
Regeringen får entlediga en ledamot i förtid.
En ledamot skall entledigas i förtid, om ledamoten eller den som enligt 3 § första stycket föreslagit leda- moten, begär det.
Om en leda- mot entledigas eller hans upp- drag annars upphör i förtid, skall en ny ledamot utses enligt 2 och 3 §§ för den återstående tiden.
En ledamot ska entledigas i förtid, om leda- moten begär det.
Om en leda- mot entledigas eller hans upp- drag annars upphör i förtid, ska en ny ledamot utses enligt 2 § för den återstående tiden.
SOU 2008:107 Författningsförslag 4 kap.
I den nya lagens förarbeten påpekades därutöver att fonderna också skulle ta hänsyn till miljöaspekter och till etiska dimensioner i sin placeringspolitik, utan att göra avkall på målet om en hög avkast- ning.
Det kan också nämnas att Landsorganisationen LO år 2007 i brev framförde till regeringen att riksdagen borde besluta om en ram för AP-fondernas etiska riktlinjer och ägarpolicy.
Detta resulterade i det uppdrag som kommittén har fått och som här avrapporteras.
Vidare ska kommittén bedöma om och i så fall på vad sätt denna typ av hänsyn påverkat AP-fondernas huvud- mål, dvs.
Utredningen ska också diskutera kravet att AP-fonderna ska arbeta på ett sätt som inger förtroende hos allmänheten.
En del av detta handlar om hur de bör utöva sin ägarroll och vilka möjligheter de bör ha för att göra detta.
Slutligen ska utredningen föreslå förändringar i fondernas riktlinjer om man finner det motiverat, givet det i lag och förarbeten givna uppdraget till AP-fonderna, med hög långsiktig avkastning som grundläg- gande mål, och givet att inte förutsättningarna för utvärdering av fondernas verksamhet försämras.
Ett utredningsuppdrag av det här slaget innebär möjlighet till olika angreppssätt och till prioritering av olika aspekter.
Däremot har kommittén inte sett som sin uppgift att gå igenom och utvärdera enskilda fall, gå in i mer tekniska metoddiskussioner eller att formulera operativa råd.
När det gäller bolagsstyrningsfrågorna, som i direktiven nämns i generella termer och med ersättningsfrågor som exempel, har det enligt kommitténs uppfattning varit naturligt att koncentrera arbetet till de aspekter som kan bedömas antingen ha tydlig kopp- ling till företagens sätt att hantera etiska krav och miljöhänsyn, eller som har specifik betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna.
Kommittén har däremot inte sett som sin uppgift att försöka göra en genomgång av bolagsstyrningsproblematiken i hela dess vidd, i synnerhet som en sådan bred analys relativt nyligen genomfördes inom ramen för Förtroendekommissionens arbete.
Enligt vår uppfattning är bägge dessa led i högsta grad relevanta, samtidigt som de också kan sägas betinga varandra.
Vi kommer därför att diskutera bägge dessa aspekter.
Det kommer att framgå av sammanhanget vilken aspekt som diskuteras i det enskilda fallet.
Ökat fokus på barnarbete, på korruption och på olika former av diskriminering har påverkat tänkesätt och agendor.
På miljöområdet har klimatfrågan intagit en huvudroll på den politiska scenen.
Det senaste decenniet har också bjudit på ett antal s.
Detta har satt fokus på bolagsstyr- ningsfrågorna och på vikten av aktiva ägare.
Detta har lett till reaktioner från allmänheten och till åtgärder från företag, från internationella organisationer, från stater och från frivilligorganisationer.
Bland företagen har begreppet Corporate Social Responsibility CSRkommit i fokus, dvs.
Det kan handla om att säkerställa att företaget inte genom sin verksamhet medverkar till kränkningar av mänskliga rättigheter, att försäkra sig om att godtagbara arbetsvillkor råder även i produktionsländer där arbetslagstiftningen är svag eller inte efterlevs, ett aktivt miljö- arbete etc.
På investerarsidan motsvaras detta av begreppet Socially Respons- ible Investment SRIsom är den beteckning som oftast används.
Det är alltså miljöhänsyn, frågor kring mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, och bolagsstyrning som är de tre pelare som ett ansvarsfullt investerarbeteende vilar på.
Noteras kan också att Sverige och Kina nyligen slutit ett unikt avtal angående CSR-samarbete.
Hållbarhetsbegreppet fördes fram i samband med Rio-konferensen 1992, och var då helt fokuserat på miljöaspekter.
Senare har begreppet fått ett successivt vidare innehåll och innefattar numera frågor av exempelvis social och etisk karaktär.
Floran av näraliggande begrepp kan ses som ett uttryck för situationen på ett område som fortfarande söker sina former, avgränsningar och exakta definitioner, men avspeglar också en konkurrens mellan olika synsätt och tolkningar.
Tanken med Global Compact är att företag tecknar ett avtal med FN och dess general- sekreterare att arbeta efter dessa principer.
Det unika med detta förfaringssätt är att företag avtalsmässigt förbinder sig att följa innehållet i centrala konventioner, konventioner som ju i sig bara riktar sig till stater.
Global Compact är ett frivilligt FN-initiativ för att främja att företag be- driver sin verksamhet med hänsyn till tio universellt etablerade principer.
De tio principerna bygger på internationella konventioner inom områdena: Mänskliga rättigheter Arbetsrätt Miljö Korruption Kraven för att vara med i Global Compact är att: Företagets VD skickar ett brev — helst med godkännande av företagets styrelse — att man stöder principerna i Global Compact till FN:s Generalsekreterare.
Detta innebär att företaget ska: Se till att inkorporera Global Compacts principer i sin företagsstrategi och arbeta för att principerna blir en del av företagskulturen i det dagliga arbetet.
Åta sig att offentligt stå upp för Global Compact och dess principer.
I sin årsredovisning redogöra för hur de stödjer och arbetar för Global Compact och de tio principerna.
Mer information om Global Compact finns på www.
Utgångspunkten för Globalt Ansvars verksamhet är de internationella konventioner och nor- mer för företag som formuleras i OECD:s riktlinjer för multinationella företag och i FN:s Global Compacts tio principer.
Mer information om Globalt ansvar finns på www.
De sex principerna hade i maj 2008 undertecknats av 362 finan- siella företag, däribland AP-fonderna, som tillsammans förvaltar tillgångar till ett värde över 14 triljoner USD.
PRI utgör också ett samarbetsforum mellan deltagarna, bl.
PRI — principerna 1.
We will incorporate ESG issues into investment analysis and decision- making processes.
We will be active owners and incorporate ESG issues into our ownership policies and practices.
We will seek appropriate disclosure on ESG issues by the entities in which we invest.
We will promote acceptance and implementation of the Principles within the investment industry.
We will work together to enhance our effectiveness in implementing the Principles.
We will each report on our activities and progress towards implementing the Principles.
We also commit to evaluate the effectiveness and improve the content of the Principles over time.
We believe this will improve our ability to meet commitments to beneficiaries as well as better align our investment activi- ties with the broader interests of society.
We encourage other investors to adopt the Principles.
I rapporten konstateras, för- utom att antalet undertecknare växt snabbt, att implementeringen av principerna varit snabb och framgångsrik.
Detta gör att det finns ett stort behov av informations- och erfarenhetsutbyte mellan investerarna.
Dess- utom finns det ofta behov av samarbete mellan olika investerare för att påverka portföljföretagen.
Mot den bakgrunden är det inte förvånande att det under senare år växt fram ett antal mer eller mindre formaliserade samarbeten mellan större eller mindre grupper av investerare.
Det handlar också i många fall om en samverkan mellan investerare och port- följföretag, eftersom även de senare har ett intresse av att enhetliga standarder etc.
Utöver PRI finns flera internationellt samarbetsinitiativ, som en eller flera fonder deltar i.
Ett sådant, där samtliga deltar, är Carbon Disclosure Project CDPsom är ett samarbetsprojekt för att öka företagens medvetande om klimatförändringar.
Genom projektet påverkar institutionella investerare företagen att rapportera på ett mer transparent sätt kring strategier för klimatfrågor, och att bättre dokumentera nyckeltal som kan visa på förbättringar.
CDP syftar till att effektivisera datainsamlingsprocessen genom att ett stort antal investerare kollektivt skriver under en gemensam förfrågan om data och rapportering om utsläpp av växthusgaser.
Första februari 2007 skickades den femte omgången formulär ut till 2 400 företag från 280 institutionella investerare som sammanlagt representerar över 41 miljarder dollar.
Svaren görs fritt tillgängliga på en webbsida och formulären har haft en svarsfrekvens kring 80— 90 procent de senaste åren.
Ytterligare ett internationellt initiativ som fonderna stödjer är initiativet för transparens inom utvinningsindustrierna, framför allt oljebolag, benämnt Extractive Industries Transparency Initiative EITI.
Tillsammans med ett 70-tal andra investerare har fonderna formellt gett sitt stöd till EITI, vilket signalerar till länder och bolag med utvinningsverksamhet att ägare förväntar en tydlig och transparent redovisning av intäkterna.
Behovet är särskilt stort i 30 SOU 2008:107 Bakgrund länder med rika naturresurser men svaga regeringar.
Tydligare rapportering av inkomster från värdländerna, liksom att företagen rapporterar vad de betalar, ökar transparensen i samhället och bidrar till bättre villkor för ekonomisk styrning.
Våra värderingar och andras värderingar Är det rätt och rimligt att kräva att företag i andra länder ska underkasta sig svenska eller västerländska regler och värderingar för att anses acceptabla?
Med vilken rätt, kan man fråga, ska Sverige, USA eller något annat land tala om och föreskriva för resten av världen vad som är det rätta och det goda?
Är inte detta att se som ett etnocentriskt eller besserwisseraktigt beteende?
Ett sätt att hantera detta kan vara att ta utgångspunkt i sådana regler och konventioner som är accepterade av en stor grupp av länder, och från alla världsdelar, företrädesvis inom FN:s ram.
Med regler som är globalt accepterade skulle man kunna säga att proble- met åtminstone i formell mening är löst.
Å andra sidan är mycket av den filosofiska och ideologiska grunden till huvuddelen av de internationella konventionerna rotad i västerländskt tänkande, i vid mening.
Internationella konventioner kan dessutom uppfattas, tol- kas och tillämpas olika.
Om normer och regler bara har en genuin förankring i den vita, kristna och rika världen kan det kvarstå ett latent legitimitetsproblem.
Det är således viktigt att inse att tillämpandet av etiska principer på global nivå är en komplex fråga samtidigt som detta inte behöver leda till slutsatsen att värderelativism skulle vara den enda möjliga hållningen.
Samhällen, liksom enskilda individer, kan stå för sina egna värderingar och samtidigt inse och respektera andras.
Det finns dock värden som alla i den globala affärsvärlden borde ha goda skäl att omfatta.
Dunfee, California Management Review, Summer 1999; 41.
Det är viktigt att hålla isär vad som kan vara berät- tigade, etiskt grundade krav och vad som är maskerad egennytta.
Det handlar om s.
Sovereign Wealth Funds, helt eller delvis statliga kapitalplacerare, företrädesvis från icke-OECD-länder, som på basis av mycket omfattande kapitaltillgångar i växande grad går in som ägare av stora och strategiska företag i USA och Europa.
Även om det i ett världsekonomiskt perspektiv i grunden är naturligt och önskvärt att dessa kapitaltillgångar får en produktiv användning och bidrar till att finansiera utveckling av företagen, har det funnits farhågor för att dessa fonder i sin placeringspolitik ska styras inte enbart av finansiella kriterier utan också av politiska mål.
Här finns beröringspunkter med frågan hur och vem som ska formulera fondernas etiska utgångspunkter som kommer att disku- teras i kapitel 5, graden av formell och reell självständighet från den politiska makten, och huruvida fonderna, särskilt på den interna- tionella arenan, mot den bakgrunden kan uppfattas som styrda av en politisk agenda eller ej.
Huvudsyftet är då att skapa ett intryck av etisk och miljömässig medvetenhet snarare än att seriöst förändra och utveckla sitt sätt att arbeta.
Därför är det viktigt att utveckla och kommunicera tydliga normer, begrepp och måttstockar och att utveckla genomlysning och reviderbarhet.
Här kan initiativ som GRI Global Reporting Initiative spela en viktig roll.
Aktiva mass- media har också stor betydelse för att uppnå den transparens som är nödvändig för att kunna skilja seriöst arbete från mindre seriöst.
En begrän- sad men växande andel av kapitalet i den europeiska pensions- industrin, som i sig är växande, förvaltas med uttryckliga hänsyn tagna till hållbarhetsaspekter.
Verksamheten är ännu inte fullt utvecklad.
Genom deltagande i internationella nätverk, som FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, sprids erfarenheter och information om god praxis.
Det är positivt att AP fonderna deltar i sådana nätverk.
Globaliseringen innebär stora ekonomiska fördelar, men också växande risker och därmed växande krav på institutionella investerare, liksom på andra, att kunna bedöma och hantera dessa risker — utvecklingen under hös- ten 2008 visar tydligt att detta är lättare sagt än gjort.
Ett grund- läggande problem för en placerare är att det av uppenbara skäl är svårare att bevaka och bedöma utvecklingen i ett stort antal företag i ett stort antal länder än att bara bevaka företag på sin hemma- marknad.
En snabbt växande flora av ofta komplexa finansiella instrument där riskbilden kan vara svår att genomskåda adderar till transparensproblemen och gör riskbilden svårbedömd.
Att ta in, jämföra och värdera information om företag världen över innebär många svårigheter, men när det gäller tekniska, juri- diska och finansiella förhållanden finns ändå en hel del fakta, doku- 35 Omvärldsförändringar SOU 2008:107 mentation och siffror att tillgå.
När det däremot gäller ESG-frågor blir det oftast svårare.
I den mån rimligt säkra data överhuvudtaget funnits, har det saknats etablerade mät- och värderingsmetoder.
På senare år har dock viktiga initiativ tagits, kanske framför allt inom ramen för Global Reporting Initiative GRIsom etablerar en internationell plattform för rapportering av denna typ av data.
Detta innebär med andra ord en stor utmaning för AP-fonderna, liksom för andra investerare med ambition att ta in denna typ av aspekter i sin målfunktion, både när det gäller att utveckla ett förhållningssätt och praktiskt fungerade, rimligt kostnadseffektiva metoder att omhänderta detta.
Samtidigt utgör detta en mycket liten del av den globala kapitalmarknaden.
Denna marknad kan defi- nieras och avgränsas på olika sätt, vilket gör att man kan komma fram till olika stora belopp.
Enligt den undersökning kommittén låtit göra uppskattas omfattningen av den totala globala kapital- marknaden, i princip det summerade värdet av utestående aktier, obligationer och andra värdepapper, till 123,6 triljoner 3 dollar, per den 31 december 2007.
Bilaga 4 till utredningen.
Denna fördelning har varit stabil under ganska lång tid.
Ser man till storleksförhållandena för de olika instutitioner som verkar på denna marknad, kan man se att amerikanska aktörer är överlägset flest — 46 stycken — och sammantaget störst; deras sam- lade förvaltningsvolym uppgår till över tre triljoner dollar, medan AP-fonderna sammantaget inklusive AP6 och AP7 förvaltar cirka 135 miljarder dollar.
Ser man till förvaltande institutioner finns AP1 AP4 med bland världens 100 största förvaltare, placerade i intervallet mellan 81:a och 91:a plats.
Räknar man samman till- gångarna hamnar man på elfte plats i rankning efter storlek.
Går man ytterligare ett steg och ser på statliga pensionsförvaltare beräknas summan av det förvaltade kapitalet till 937 miljarder dollar hos den i särklass största aktören, den Japanska giving up alcohol and gambling fonden, per december 2006.
Notervärt är att den norska pensions- fonden var den näst största med cirka 286 miljarder dollar i förvaltat kapital.
Sovereign Wealth Fund snarare än en pensionsfond, eftersom det handlar om en fondering av olje- inkomster.
I rapporten framgår för övrigt att Sverige är det enda land som har mer än en statlig pensionsfond 2.
Produkt- utvecklingen har varit snabb, liksom utvecklingen av tekniken för att hantera och distribuera tjänsterna.
En aspekt av denna förändringsprocess avspeglas i en ökning av det s.
I USA var år 1970 omkring 20 pro- cent av börsaktierna ägda av institutioner, 2005 var motsvarande siffra över 50 procent.
Motsvarande process har ägt rum även i andra utvecklade länder, och Sverige är inget undantag.
Utvecklingen sedan dess innebar ett fortsatt fall ner mot nivån 15 procent för det privata ägandet.
Andelen har sedan millennie- skiftet legat stabilt kring 13 14 procent.
Till en del handlar detta om en avspegling av marknadernas internationalisering; det ökade utländska ägandet som steg kraftigt från 1990 och framåt, handlar oftast om just ett institutionellt ägande.
Till en annan del handlar det om förändringar i de underliggande sparmönstren i samhället, med ett ökat sparande i olika typer av aktie- och blandfonder och av försäkringssparande, vilket också bidrar till att aktieägandet institutionaliseras.
Utvecklingen har bland annat inneburit att förutsättningarna för styrningen av företagen har förändrats; den debatt kring bolags- styrning och bolagskoder som förts under senare år handlar till betydande del om behovet ett aktivt ägarskap samtidigt som en institution — exempelvis ett försäkringsbolag, ett fondbolag eller en pensionsfond till skillnad från en enskild ägare inte hanterar och riskerar sina egna pengar utan sina kunders och förmåns- tagares pengar.
En annan grundläggande egenskap är att insti- 38 SOU 2008:107 Omvärldsförändringar tutioner sällan är majoritetsägare och oftast inte heller strävar efter att bli det.
Ett aktivt ägarskap är viktigt för företagen och för näringslivet; om företagen i allt högre grad ägs av institutioner och om dessa är passiva, innebär detta risker för att bolagsledningarna får ett för stort inflytande och en alltför skyddad ställning, något som manifesterats i ett antal s.
Då kan det vara en bättre väg att i kraft av sin ställning som ägare aktivt påverka bolagen, för att på så http://casinoalljackpotin.top/and/sports-betting-tips-and-tricks.html för- bättra avkastningen på sin portfölj.
En annan grundläggande skillnad gentemot en liten placerare är att volymernas storlek kan försvåra en s.
Normalt click en institutionell place- rare inte ambitionen att bli majoritetsägare i något företag.
Huvudlinjen för de stora institu- tionella placerarna har blivit att i betydande grad arbeta med indexportföljer, dvs.
Större eller mindre delar av förvaltningen är dessutom ofta extern, dvs.
Detta innebär också — vilket har mycket tydlig bäring på diskussionen om hållbarhet — att om ett företag i port- följen ger god avkastning, men som delvis skapar denna genom att arbeta miljöskadligt, kan det innebära att kostnader övervältras på andra företag i portföljen, som då får sämre lönsamhet och ger investeraren sämre avkastning.
Riskkapitalmarknaden kan grovt taget delas upp i två delar, dels den noterade, publika delen av aktie- marknaden där handeln med aktier sker på börser och andra organiserade marknadsplatser, dels den onoterade, privata delen.
Cen- tralt är att tilllföra management- och marknadskunnande, liksom att optimera belåningsgrad och kapitalanvändning.
Då kan det handla om att satsa i relativt små företag på tröskeln till ett bredare marknadsgenombrott s.
Kraven från lagstiftare och tillsynsmyndigheter på öppenhet och information när det gäller publika företag och marknadsplatser har ökat markant under senare år.
En aktiv och väl fungerande privat riskkapitalmarknad fyller en viktig roll för näringslivet och för samhällsekonomin, inte minst som katalysator för nödvändiga strukturförändringar; private equity ger möjlighet till s.
Se exempelvis bilaga 4.
Dock är det intressant att notera att det, som ett svar på ett ökat tryck från allmänhet och media, nu finns en ambition i branschen, både i Sverige och på annat håll, att förbättra transparensen mot omvärld och samhälle, bland annat när det gäller ESG-frågor.
På den internationella marknaden finns för övrigt vissa Private Equity-fonder med uttalad miljöprofil eller etisk profil.
Därefter är påverkansmöjligheterna normalt mycket små.
De två nationella marknader där aktiviteten är mest omfattande är Holland och Storbritannien.
Den tillgångsklass som är främst i fokus är publika aktier, även om det sker en breddning av användningen av hållbarhetskriterier också för andra tillgångsslag.
Som antytts är detta en viktig del av utvecklingen på ESG-området; hänsyn till etik- och miljöaspekter kan på sikt inte bara gälla för börsnoterade aktier utan måste också kunna tillämpas på exempelvis fastighetsinvesteringar.
När det gäller Private Equity kan nämnas att de holländska pensionsförvaltarna ABP och PGGM för att tillgodose hållbarhetsaspekter bildat bolaget Alpinvest som snabbt blivit en stor och viktig investerare på Private Equity området.
Som framgår av diagrammet har tillväxten varit snabb; noteras ska dock att för 2007 ingår de nordiska länderna i underlaget vilket inte var fallet 2005.
Jämför man 2007 för samma länder som ingick 2005, handlar det ändå om en mycket tydligt tillväxt: 102 procent på två år.
Som andel av den totala kapitalförvaltningen handlar det enligt Eurosifs bedömning om nära 18 procent av tillgångsmassan om man ser till summan av de tretton ländersom ingår i under- sökningen.
Flera aktörer utnyttjar kombinationer av dessa ansatser.
Som antytts är exakta och helt jämförbara uppgifter svåra att få fram när det gäller omfattning och trender för investeringar där hållbarhetsfaktorer vägs in.
Huvuddragen är dock ganska tydliga.
Å ena sidan är det fortfarande en begränsad del av placerings- 9 Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Holland, Spanien, Schweiz, Stor- britannien, Sverige, Norge, Danmark, Finland.
Å andra sidan är ökningen betydande både i absoluta och relativa tal, vare sig man talar i aktörstermer eller om de ekonomiska värden som berörs.
Ser vi till Sverige har Swesif, delvis som ett underlag för den europeiska studie som refererades ovan, tagit fram data för den svenska marknaden.
Över 60 procent av det investerade beloppet avsåg börsnoterade aktier, varav knappt hälften svenska.
Notervärt är att en stor majoritet av de intervjuade kapitalförval- tarna upplevde en växande kundefterfrågan på att investera utifrån hållbarhetskriterier.
Det är enligt bransch- bedömare de institutionella investerarna som i hög grad drivit utvecklingen de senaste åren.
Även om jämförelser alltid är intressanta och ofta relevanta, måste de alltså göras med viss försiktighet.
Exempelvis är, som framskymtat, Sverige det enda land som har fyra statliga pensionsfonder, och de statliga pensionsfonder som finns i olika delar av världen är sinsemellan olika i ganska många avseenden.
Förutom att de är olika stora, lever man med olika grad av politiskt inflytande, olika placeringsregler etc.
Man ska också notera att statliga pensionsfonder av den typ AP-fonderna representerar överhuvudtaget inte finns i många länder.
Detta avspeglar självfallet att man valt att utforma och organisera pensionssystemen på olika sätt i olika länder.
En punkt där man mer tydligt skiljer sig är förvaltningsinriktningen, där man, till skillnad från AP-fonderna, inte arbetar med indexförvaltning i någon större utsträckning.
Både Alecta och AMF har på senare tid mer aktivt börjat arbeta med ESG-faktorer inom ramen för placeringspolitiken.
Ansatsen och förhållningssättet påminner starkt om AP-fondernas: att avkastningen är det uttryckligt över- ordnade målet, och att placeringar i verksamhet som bryter mot grundläggande etiska och miljömässiga krav kan hota både den långsiktiga avkastningen och den egna legitimiteten som placerare.
Man utgår från internationella konventioner som bas för etiska och miljömässiga överväganden.
Argumentet är att eftersom en mycket stor del av befolkningen är intressenter i förvaltningen, är det nödvändigt att de värderingar som kommer till uttryck i miljö- och etikpolicyn har en bred acceptans i samhället.
Sedan länge har det funnits olika typer av etiska fonder på den svenska fond sparmarknaden, som i huvudsak vänder sig till privatpersoner, ideella organisationer m.
Förvaltare som Robur och Banco utformar och erbjuder dels olika typer av investerings- upplägg för olika kundgrupper, och med olika profil, dels utformar man skräddarsydda produkter för exempelvis organisationer.
Exempelvis arbetar man med olika typer av s.
Det ska dock observeras att den i strikt mening, trots namnet, inte är någon pensionsfond; fondens intäkter härrör från oljeutvin- ningen och har, till skillnad från AP-fonderna, ingen som helst koppling till arbetsinkomster, arbetsmarknadsdeltagande etc.
Man har satsat betydande resurser på ESG-arbete, både vad gäller analys och bolagsstyrning, och genomslaget har givetvis förstärkts av det faktum att fonden är en av världens största institutionella investe- rare.
Sedan december 2004 har fonden arbetat med etiska riktlinjer som beslutats av Finansdepartementet.
I augusti 2008 fanns 27 bolag på uteslutningslistan.
Eftersom fonden inte investe- rar lokalt i Norge avser bolagsstyrningen endast utländska bolag.
Styrning och organisation skiljer sig på ett ganska betydande sätt från AP-fonderna.
Det är Finansdepartementet som bestämmer riktlinjerna för placeringar och beslutar om uteslutning av bolag efter förslag från ett fristående etikråd.
Bolagsstyrnings- och förvaltningsarbetet sköts av Norges bank.
Norska regeringen har beslutat att de etiska riktlinjerna ska utvärderas under loppet av 2008 och att resultatet av denna utvärdering ska läggas fram för Stortinget under våren 2009.
Två pensionsförvaltare som ofta utpekas som ledande när det gäller hållbarhetsaspekter är holländska ABP och PGGM.
ABP förvaltar pensioner för huvudsakligen holländska statstjänstemän, medan PGGM är pensionsförvaltare främst för anställda inom sjuk- och hälsovården.
Tillsammans svarar dessa två för förvalt- ningen av drygt 40 procent av det holländska pensionskapitalet.
Bägge förvaltarna arbetar dock aktivt både med uteslutningar och med bolagsstyrning för att påverka i ESG-relaterade frågor.
Man har egna analysresurser för denna typ av frågor 6 8 personermen utnyttjar också konsulter.
Nyligen har man också, som nämnts, bildat ett gemensamt bolag — Alpinvest — för att kanalisera investeringar i private-equity med ESG-profil.
Hermes är ett dotterbolag till British Telecoms pensionsfond och förvaltar dess pensionsfond samt därutöver för ett tiotal andra större institutionella kunder.
Bägge företagen satsar relativt bety- dande interna resurser, cirka 20 personer vardera, för ESG-frågor; ett skäl till detta är att kvaliteten på den information som kan köpas på marknaden anses ojämn, och att man som förvaltare också anser sig ha större möjligheter att få fram information än fristående analytiker.
Man arbetar framför allt med att inom ramen för sina förvaltningsuppdrag föra dialog med och påverka olika företag i ESG-frågor, exempelvis drev Hermes under våren 2008 aktiv dialog med över 200 företag.
De olika metoderna utgör tillsammans en växande verktygslåda där olika verktyg kan användas och kombineras på det sätt som passar den enskilde investeraren bäst i olika situationer.
Den kan utföras av investeraren själv eller, vilket är vanligt, av fristående konsulter.
Det innebär enkelt uttryckt att man på basis av insamlad och strukturerad information — data från bolag, myndigheter, massmedia, ideella organisationer etc.
I AP-fondernas fall söker man efter företag som begått eller slots tricks casino and tips för brott mot internationella, av Sverige undertecknade, konventioner om exem- pelvis korruption, barnarbete, vissa typer av vapen, diskriminering, viss miljöfarlig verksamhet etc.
Redan i slutet av 1920-talet etablerades den första s.
Medlen fick inte placeras i företag som var involverade i sprit- eller tobaksindustrin.
Några decennier längre fram kom motsvarande typ av krav, med udden mot företag som bedrev handel med apartheidregimens Sydafrika eller som tillverkade vapen som användes i Vietnamkriget.
Under 1980- och 1990-talen började miljö och miljöhänsyn att komma i blickfånget.
Huvudlinjen i alla dessa stävanden handlade alltså om att finansiellt bojkotta företag som tillverkade eller tillhandahöll en viss typ av produkter, som använde vissa produktionsmetoder eller som verkade i ett visst land.
Den är lättbegriplig, transparent och för många intui- tivt tilltalande.
En naturlig reaktion visavi ett företag som anses producera skadliga produkter eller producerar i former man ogillar är ju att inte köpa dess produkter, att inte äga dess aktier och överhuvudtaget befatta sig så lite som möjligt med företaget.
Samtidigt finns problem och begränsningar.
Om en aktör säljer eller avstår från att köpa aktier avhänder han eller hon sig, för det första, möjligheten att själv eller tillsammans med andra ägare direkt kunna påverka företaget; i praktiken kan det få karaktären av att två sina händer snarare än att försöka påverka positivt.
Den som 1 Den ansats med negativt urval som flertalet svenska s.
Making Money or Making a Difference?
Vid sidan av negativt urval har på senare år intresset ökat för att i stället arbeta med metoder för att hitta företag som på olika sätt utmärker sig positivt utifrån de värden man vill främja.
Det kan handla om företag som aktivt främjar jämställdhet, som utvecklar intressant miljöteknik eller liknande.
Inom ramen för detta kon- cept har under senare år ett antal metoder och ansatser utvecklats.
Genomgående förefaller investerare som arbetar med positiva urval vara tydligt inriktade på att denna metod ska skapa en meravkastning.
Vilken väg man i det enskilda fallet väljer handlar för det första om 2 Ett exempel är Generation Investment Management, ett företag där förre amerikanske vicepresidenten Al Gore är en av grundarna.
Den uttryckliga affärsidén är att investeringar i ett sparsmakat urval företag med hög miljömässig och etisk profil ska ge hög avkastning.
För det andra handlar det om hur man bedömer sina reella möjligheter att påverka och kostnaderna för detta — för en stor ägare kan det t.
Det här avspeglar sig också i sättet att hantera området ansvars- fulla investeringar — ägandet kan användas som en plattform för att förbättra företagens verksamhet när det gäller etik eller miljö, och indirekt och på sikt kanske också sin egen avkastning som ägare.
I miljö- och etikfrågor förs ofta i första hand dialog med port- följbolagen och bolagsstämman används som ett alternativ om man inte kunnat enas genom dialog.
Eftersom dialoger med företag också bygger på ett visst mått av förtroende kan det vara mer effektivt att föra samtal med bolagen enskilt snarare än i ett publikt forum, så länge samtalen upplevs som tillräckligt konstruktiva.
Det är den form som svenska och även andra investerare tycks föredra som interaktionsform med portföljbolagen beträffande ESG-frågor.
Svenska investerare har också i enstaka fall använt bolagsstämman för att ta upp miljö- och etikfrågor på ett mer allmänt plan för att sända en signal om att investeraren ser frågorna som viktiga, t.
I USA, till skillnad från Sverige, används bolagsstämman i relativt stor utsträckning för att ta upp miljö- och etikfrågor, åtminstone för stora bolag.
Där är det vanligt att investerare sätter press på bolag genom att frågorna tas upp för röstning genom s.
Men även där kan detta föregås av dialog eller andra metoder för att interagera med bolaget enskilt.
Genom att föra samtal med portföljbolagen om etik och miljö kan investerare försöka påverka enskilda företag i enskilda frågor — exempelvis att ifrågasätta varför företaget ABC inte har en lång- siktig plan för hur de ska minska koldioxidutsläppen från sin pro- duktion.
Man kan också påverka mer branschöverskridande normer om företags ansvar.
Investerare var aktiva i den förändringsprocess som ledde fram till att företag började utsträcka sitt CSR-ansvar 50 SOU 2008:107 Verktygslådan även till leverantörskedjan s.
Detta gäller i Sverige för 1 4 AP-fonderna.
Här finns alltså ingen integrering, utan ESG-analys och finansiell analys är två skilda processer.
Framväxten av positiva urvalsprinciper och dialog har aktualise- rat behovet att både göra en mer utvecklad analys av de s.
Den etable- rade formen för ägare att utöva ägarstyrning är att delta på bolags- stämman och där föra fram och rösta för eller emot förslag avseende alla förekommande ägarfrågor som val av styrelse och 51 Verktygslådan SOU 2008:107 revisorer, utdelningar och andra kapitalfrågor, ändringar av bolags- ordning etc.
Detta kan sägas vara ägarstyrningens kärna.
Av flera skäl har, som antytts, inte aktivitet på bolagsstämmor och i valberedningar varit huvudverktyget för de investerare som velat arbeta aktivt med hållbarhetsfrågor.
Delvis kan detta bero på att dialogformen, då man ofta träffas personligen, ofta anses som en effektivare metod att påverka bolag i fråga om miljö och etik, men det kan också ses som en avspegling av att dessa frågor upplevts ligga vid sidan av de frågor som traditionellt står i fokus på bolagsstämmor och i ägarstyrningen.
I takt med att dessa frågor får successivt större betydelse för bolagen och för deras värde finns anledning att tro att detta också kommer att gälla för de verktyg man arbetar med, dvs.
Detta brukar kallas investeringsstilar.
För att ta reda på huruvida ett uttryckligt hänsynstagande till håll- barhetsaspekter vid investeringsbesluten är så att säga kompatibelt med de investeringsstilar som finns etablerade på marknaden har utredningen låtit genomföra en särskild studie.
Här redovisas kort några vanliga ansatser.
Bilaga 3 till utredningen.
Denna typ av förvaltning är särskilt vanlig avseende småbolag, där många förvaltare har en stark misstro mot de marknadsindex som förekommer.
Ett känt exempel är Generation Investment Manageent, som anser att SRI-kriterier är en källa till meravkast- ning.
Traditionell fundamental analys i kombination med viss riskkontroll Ett första steg från ansatsen ovan var att kapitalförvaltarna löpande började följa upp hur index såg ut, dvs.
Denna information har sedan arbetats in i de interna portföljsystemen, vilket innebar att förvaltarna hela tiden gjordes medvetna om de hade över- eller undervikt jämfört med index.
Konsekvensen av att denna ansats börjat tillämpas hos ett stort antal förvaltare, inklusive de flesta större förvaltarna i Sverige, är att portföljförvaltarna blivit mycket medvetna om hur index ser ut och hela tiden utformar sina positioner i förhållande till index.
Resultatet blir en mycket index-liknande förvaltning.
Denna relativt osystematiska ansats lämpar sig emellertid väl för att tillämpa SRI-kriterier.
Ett sätt är att basera analysen på en traditionell makroanalys av konjunktur, räntor, priser och baserat på denna välja olika vikt för olika marknader eller sektorer.
En annan variant är s k tematisk investering, att identifiera olika globala teman som kan påverka olika sektorer.
Fokus i denna ansats är makrotrenderna eller de tematiska trenderna, så då läggs inte särskilt stor möda ned på aktieanalysen.
Denna ansats har normalt ett begränsat intresse av de enskilda bolagen annat än som representanter för en viss sektor eller marknad.
Därmed kan det vara svårt att integrera vissa former av SRI-hänsyn, speciellt om förvaltaren arbetar med rena indexinstru- ment.
Svartlistning av ett mindre antal bolag är däremot sannolikt möjligt att implementera.
Systematisk aktieförvaltning baserad på traditionell analys Bland de större internationella kapitalförvaltarna har det blivit allt vanligare med traditionell fundamental analys av företagen i kombi- nation med en ytterst systematisk och kvantitativt baserad port- följkonstruktion.
Analytikernas arbete är att löpande sätta betyg på bolagen som bevakas.
Betygen tas sedan omhand av portföljkonstruktörerna, som med fördel kan vara ingenjörer som har god hand med risk- och optimeringssystem.
Betygen matas in i dessa system.
Exempel på förvaltare som arbetar enligt denna ansats är Fidelity Institutional, Citigroup och JP Morgan Chase.
För att väga in SRI-kriterier i en förvaltning av detta slag finns i huvudsak två alternativ: svartlistning, vilket är enkelt och billigt att imple- mentera, eller att aktieanalytikerna skall väga in ESG-aspekter i betyget, vilket sannolikt — i dessa ofta mycket stora analysorganisa- tioner — är mycket omfattande och dyrt.
Kvantitativ förvaltning med inriktning på aktieurval Att förvalta aktiva globala och regionala aktieportföljer med kvantiativa, datorbaserade ansatser har blivit alltmer populärt under de senaste åren.
Fördelarna med denna ansats är t.
Man tvingas också att tillämpa en systematik i analysen.
Många av dessa förvaltare har haft en stadig överavkastning jämfört med index.
De kvantitativa faktorer som används kan vara av många olika slag.
En del är kopplade till fundamentala bolagsdata som vinst- tillväxt, substans etc.
Andra kan ha mer karaktär av teknisk analys, 54 SOU 2008:107 Verktygslådan s.
Även indikatorer som bygger på s.
De största aktörerna inom kvantitativ förvaltning är samtidigt de största inom indexförvaltning, nämligen Barclays Global Investors BGIState Street Global Advisers SSGA och Goldman Sachs.
Bland svenska förvaltare sköts såväl SEB:s som Skandias globalfonder med kvantitativa metoder.
SRI-kriterier är möjliga att implementera på ett helt integrerat sätt.
Som exempel kan nämnas SSGA, som förvaltar bl.
ESG-kriterierna blir däri- genom en fullt integrerad alfa-faktor vid bestämningen av port- följen.
Passiv förvaltning indexförvaltning Passiv förvaltning innebär att förvaltaren bara försöker efterlikna index, inte överträffa det.
Kapitalförvaltningsbranschen är ganska unik genom att den erbjuder ett mycket kostnadseffektivt sätt att uppnå precis den genomsnittliga avkastningen i hela branschen, eller ofta — efter kostnader — en något högre avkastning en branschens genomsnitt.
I USA har indexfonder tagit en relativt stor marknadsandel, medan de i Sverige utgör en obetydlig andel.
Bland större kapital- ägare t.
AP-fonder och livbolag är emellertid indexering en relativt vanlig företeelse.
Vid indexering är självklart val av index en mycket viktig fråga.
Till exempel omfattar det vanliga världsindexet MSCI World Developed Markets cirka 1 500 bolag av världens totalt existerande dryga 40 000 bolag.
Sett till marknadsvärdet omfattar emellertid MSCI World enligt utgångspunkten för indexet cirka 70 procent av det totala globala marknadsvärdet.
Effekten av detta blir att en indexering mot detta vanliga världsindex leder till en kraftig underexponering mot mindre bolag, särskilt i tillväxtmarknader.
Man kan betrakta Enhanced Indexing som kvantitativ förvaltning med lägre avvikelse från index.
Ett typiskt uppdrag av detta slag är att försöka över- träffa index med en procent med en aktiv risk på lika mycket, en procent.
I denna typ av förvaltning skulle — i likhet med vanlig kvantitativ förvaltning — ESG-kriterier kunna implementeras.
Summering Det finns som framgått många olika ansatser när det gäller att förvalta aktieportföljer.
Fond- ledningarnas inställning har varit avgörande för hur och i vilken utsträckning fonderna har arbetat med miljö och etik.
Etikrådet har bidragit positivt genom att tyngden i agerandet mot utländska portföljbolag har ökat, samtidigt som frågor om miljö och etik har getts ökad legitimitet internt i fonderna.
Dock kan bristen på interna resurser när det gäller ESG-frågor vara problematisk, liksom konsultberoendet.
Det är svårt att dra bestämda slutsatser om konsekvenserna av att ta hänsyn till miljö och etik på avkastningen och på portföljbolagens arbete med miljö och etik.
Det finns dock mer som tyder på att konsekvenserna för avkastningen skulle vara positiva än motsatsen.
En ESG-inriktad förvaltning kan därför inte anses stå i strid med avkastningsmålet.
Direkta effekter av AP-fondernas ESG-arbete för portföljbolagens age- rande finns men är begränsade.
Dock bidrar fonderna, i sam- verkan med andra institutionella investerare, till att driva utvecklingen framåt.
Varje månad betalar landets arbetsgivare in 18,5 procent på de anställdas pensionsgrundande inkomster till systemet, varav 16 procent till AP 1 4, i fyra lika delar, och 2,5 procent till premie- pensionen.
I kronor räknat innebar detta 190 respektive 28 mdkr år 2007.
Hur mycket som betalas in för varje individ, och därmed vil- ken pension denne till sist får, är alltså beroende av vederbörandes inkomst.
När det gäller den större delen, dvs.
Detta brukar kallas fördelningssystem.
Dagens förvärvs- arbetande betalar alltså dagens pensioner.
De pengar som betalas in bildar pensionsrätter, en fordran på pension i framtiden, och där det man omsider får i pension dels beror på hur stora avgifter som betalats in per individ, dels på en 1 För individer som inte haft, eller haft mycket låg, inkomst finns därutöver en statlig garantipension, som finansieras med skattemedel.
En grundtanke med systemet är alltså att pensioner och löner ska växa i samma takt.
Om antalet förvärvsarbetande sjunker, p.
På sikt är detta givetvis ohållbart, vilket kan framtvinga en s.
Det innebär att uppräkningen av pensioner och pensionsrätter reduceras så mycket som behövs för att återställa balansen mellan tillgångar och skulder.
De Första Fjärde AP-fondernas ena huvuduppgift är att slussa det löpande avgiftsflödet till försäkringskassan för vidare befordran till pensionärerna.
Fondernas andra, och viktigaste, huvuduppgift är att fungera som finansiell buffert i systemet.
Denna buffert — sammanlagt nästan 900 mdkr— finns till för att utjämna svängningar i balansen mellan inkommande avgifter och utbetalda pensioner.
Bufferten växte med andra ord något under 2007, bortsett från kapitalets förräntning.
Men när stora årskullar går i pension kommer bufferten att behöva tas i bruk; redan inom något eller några år kommer sannolikt de löpande utbetalningarna i systemet överstiga inkommande avgifter när de stora efterkrigs- generationerna går i pension.
Det centrala uppdraget för AP 1 4 liksom den sjätte AP- fondens är att förvalta denna finansiella buffert så att pengarna får så hög avkastning som möjligt och därmed kan bidra till ett stabilt pensionssystem och till goda pensioner.
Den avkastning som de facto uppnåtts har bl.
Under första halvåret 2008 minskade de fyra stora buffertfondernas samlade förvaltade kapital till 806 Mdkr, huvudsakligen p.
Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en reglerad marknad Onoterade värdepapper Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat i aktier, andelar eller fordringsrätter i riskkapitalföretag som inte handlas på regle- rad marknad.
Onoterade aktier frånsett fastighetsaktier får endast ägas indirekt, via fond eller riskkapitalbolag.
Räntebärande instrument Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntepapper med låg risk.
Derivat Får användas främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker.
Får inte ha råvaror som underliggande tillgång.
Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslåne- marknaden.
Direktlån till egna fastighets- bolag.
Repor och värdepapperslån främst för att effektivisera förvaltningen.
Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov.
Möj- lighet till lån i Riksgälden vid fondtömning.
Utländsk valuta Högst 40% av kapitalet får vara exponerat för valutarisk Stora exponeringar Högst 10 % av fondkapitalet får vara expone- rat mot ett visst företag eller grupp av företag med inbördes anknytning.
Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav i svenska bolag får vara högst två procent av det totala börsvärdet Röstetal Högst 10 % i noterat enskilt företag, frånsett egna fastighetsbolag.
Högst 30 % i onoterade riskkapitalbolag.
Externa förvaltningsuppdrag Minst 10 % av fondkapitalet ska förvaltas externt.
Syftet att åstadkomma 60 SOU 2008:107 AP-Fonderna och hållbarheten en god avkastning på de pengar som förvaltas är dock detsamma som för buffertfonderna.
Det förvaltade kapitalet i den s.
Premie- sparfonden var vid årsskiftet 2007 2008 drygt 87 mdkr.
AP7 admi- nistrerar också en annan fond, Premievalsfonden, som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom PPM-systemet.
Det förvaltade kapitalet i Premievalsfonden var 2,6 mdkr.
Sett i relation till det totala kapitalet i PPM-systemet svarade AP7:s bägge fonder för nära 30 procent vid utgången av 2006.
Som framgått finns fem fonder som förvaltar var sin del av bufferten i inkomstpensionssystemet.
I princip skulle detta kunna göras av en och samma fond, och därmed sannolikt till en lägre total förvaltningskostnad, men av flera skäl har statmakterna valt att dela upp förvaltningen på flera fonder.
När man har flera fonder där förvaltningsresultat och kostnader kan jämföras med varandra skapas för det första ett önskvärt tryck på förvaltningen att vara effektiv.
Har man ett antal fonder som arbetar och placerar något olika skapas, för det andra, en viss riskspridning i systemet.
Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har alltså identiska uppdrag, och alla förvaltar blandade och väl spridda, globala port- följer av aktier, räntebärande instrument och andra tillgångar.
Ser man till tillgångslag är aktier den dominerande tillgången, ser man till marknad är de utländska tillgångarna större än de svenska.
Fördelningen mellan tillgångsslag skiljer sig mellan de enskilda fonderna — vilket ju också var tanken att det skulle göra för att uppnå riskspridning.
Dock kan man konstatera att skillnaderna inte är påfallande stora; exempelvis varierar andelen aktier mellan cirka 59 och 65 procent.
Sättet att förvalta är också ganska olik- artad.
Rapportförfattaren anser därför att placeringsreglerna bör bli betydligt friare.
För Sjunde AP-fonden är placeringsinriktningen annorlunda än buffertfonderna, eftersom man har ett annat uppdrag och andra placeringsregler.
Konkret innebär detta att portföljen är helt domi- nerad av aktier.
När det gäller avkastningen är det naturliga jäm- förelseobjektet andra fonder i PPM-systemet, snarare än buffert- fonderna, 62 SOU 2008:107 AP-Fonderna och hållbarheten Diagram 4.
Av dessa nio utses fyra efter förslag från arbetsmark- nadens parter, två från arbetstagarsidan och två från arbetsgivar- sidan.
Arbetsgivarsidan avstår dock av principiella skäl att formellt föreslå några ledamöter.
Underhand ger man istället regeringen tips på personer som man bedömer lämpade för uppgiften.
Som ord- förande och vice ordförande utses någon av de fem icke-organisa- tionsankutna företrädarna.
Samma förhål- landen gäller för Sjunde AP-fonden, frånsett att man där inte har några ledamöter nominerade av arbetsmarknadsparterna.
Regeringen genomför dock en årlig utvärdering av fondernas arbete och resultat som tillställs riksdagen.
Regeringen har också uppgiften att fastställa fondernas resultat- och balansräkningar.
En central punkt i den strategi som styrelsen beslutar om är valet av s.
För att fastställa vilken referensportfölj som ska användas utnyttjas s.
ALM-analyser tillgångs- och skuldanalysdär sambandet mellan fondens åtagande och olika portföljstrukturer studeras.
En annan del av den strategi som styrelsen ska besluta om är vilka riktlinjer som ska gälla när strategin genomförs.
Riskhanteringsplanen ska beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa risker hanteras.
Det ska vidare finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker.
Riskhanteringsplanen och instruktionerna ska också följas upp löpande av styrelsen.
Styrelsen ska också besluta om frågor som rör val av förvalt- ningsstruktur för genomförandet av strategin.
I styrelsens uppdrag ingår att fastställa mål och mandat till den operativa ledningen när det gäller fördelningen av tillgångar mellan olika tillgångsslag och marknader, andelen tillgångar som ska förvaltas externt respektive internt samt i vilken utsträckning tillgångarna ska förvaltas aktivt respektive passivt.
Själva implementeringen delegerar styrelsen i stor utsträckning till den operativa ledningen.
Det yttersta ansvaret bär dock alltid styrelsen.
Utifrån styrelsens riktlinjer beslutar den operativa ledningen närmare om hur genomförandet ska ske.
Fondernas interna organisation skiftar något, men huvud- strukturen är densamma med dels ett antal enheter som placerar och förvaltar innehaven, dels ett antal affärsstödsenheter.
Inom AP 1 4 arbetade år 2007 188 personer, och de interna kostnaderna var drygt 570 mnkr.
AP7 hade 17 personer anställda och kostnader på 113 mnkr.
Samtliga fondförvaltningar är lokaliserade till Stock- holm, frånsett Andra och Sjätte AP-fonderna som driver sin verk- samhet från Göteborg.
Den totala risknivån i fondernas placeringar skall vara låg.
I lagen om AP-fonderna står däremot ingenting om etik och miljöaspekter men sådana resonemang finns i lagens förarbeten, i regeringens proposition och i finansutskottets betänkande med anledning av denna.
Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2003.
Det är för övrigt också den tolkning som fonderna själva gjort.
Notervärt är också det stora ansvar som läggs på fondernas styrelser när det gäller policyutformning och strategi generellt.
I propositionen sägs bl.
Fondstyrelserna skall ha det fulla ansvaret för placeringsverksamheten.
Verksamheten bör endast regle- ras i lag.
För fyra av styrelsens nio ledamöter tillkommer dock en särskild kvalifika- tionsgrund i så måtto att dessa ska nomineras av arbetsmarknadens parter.
Sjunde AP-fonden började med ett policyarbete utifrån detta upp- drag vilket bl.
Idag finns ett orga- niserat samarbete mellan AP 1 4 i form av Etikrådet när det gäller dessa fonders internationella portföljer.
I hanteringen av hållbar- hetsfrågor gentemot svenska bolag arbetar dock fonderna var och en för sig, med utgångspunkt från statsmakternas intention att fonderna ska vara självständiga och i viss mening konkurrerande.
Olika arbetssätt Det finns av naturliga skäl tydliga gemensamma drag i fondernas sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor, men det finns också tydliga skillnader i hur man arbetar och vilka ambitioner man haft på olika områden.
Skillnaderna beror till en del på att man haft och har något olika profil i sin allokering på olika typer av tillgångar.
Beträffande AP7 påverkas förutsättningarna också av att denna fond dels inte, som de övriga, är en buffertfond med obligatorisk anslutning, dels att man genom regelverkens utformning inte har legal möjlighet att rösta när det gäller de svenska innehaven.
Till detta ska läggas att det också funnits olika grad av intresse och engagemang för hållbarhetsfrågor hos fondernas styrelser och ledande befattningshavare.
Detta har självklart påverkat vad som gjorts och inte gjorts.
Dock förefaller det ha skett en viss konver- gens härvidlag över tiden, och i hägnet av en stigande ambitions- nivå.
Detta har operationaliserats i form av den s.
Fonderna, liksom andra institutionella investerare, menar att utvecklingen när det gäller ansvarsfulla investeringar har varit snabb och accelererande, men att det fortfarande är något som befinner sig i ett dynamiskt utvecklingsskede.
Fonderna bedömer att man ligger väl framme både i internationell och nationell jämförelse när det gäller att arbeta med dessa frågor.
Den bilden bekräftas dock inte entydigt av internationella aktörer kommittén varit i kontakt med; vissa har bl.
Det finns cirka 140 internationella konventioner som Sverige som stat har undertecknat.
Vår bild är att styrelserna varit intresserade och hållit sig informerade, men frånsett vissa enga- gerade individer i några styrelser är kommitténs bestämda intryck att styrelserna inte spelat den drivande rollen.
På den andra sidan har förvaltarna än så länge inte fullt ut tagit till sig dessa aspekter inom ramen för löpande analys och förvaltningsbeslut.
Dock finns en process i den riktningen, där vissa fonder förefaller ha kommit längre än andra.
Ett annat genomgående drag är att de resurser som avsatts internt för att arbeta med ESG-frågor varit mycket begrän- sade; det utgör en mer eller mindre omfattande deltidsuppgift för ett fåtal personer på varje fond.
Undersöknings- och analysarbetet för AP 1 4 görs i praktiken helt — med undantag av AP2 som 70 SOU 2008:107 AP-Fonderna och hållbarheten avsätter interna analysresurser specifikt för detta — av i huvudsak en enda konsultfirma som samtliga fonder utnyttjar.
AP1 4, deltar samtliga som aktiv ägare på bolagsstämmor och i valberedningar.
Man har utvecklat och doku- menterat ägarpolicys och publicerat ägarrapporter.
Som framgått finns, delvis som en följd av olikheter i regel- verken, en grundläggande likhet och en grundläggande skillnad i arbetssättet mellan de fyra buffertfonderna å ena sidan och AP7 å den andra.
Likheten ligger som nämnts i att alla arbetar utifrån den s.
Dock ska påpekas att ingendera ansatsen är helt renodlad.
Fonderna deltar vidare i PRI och andra internationella placerar- nätverk.
I konkreta fall strävar man mot att bygga allianser med andra investerare.
Man har dock närvaro- och yttranderätt, vilket man också utnyttjar.
För en fond som exempelvis AP4, som lägger ner betydande resurser på att arbeta i valberedningar blir inte agerande i media någon naturlig huvudstrategi.
För AP7, som enligt gällande regler inte kan arbeta på det sättet, blir opinionsbildning en mer naturlig handlingsväg.
Därutöver tillkommer, för AP1 4, den rapportering som görs av Etikrådet för utländska bolag.
Tanken är att på basis av ett ömsesidigt förtroende diskutera med företagen för att åstadkomma förbättringar.
Dock finns ett värde i att fon- derna provar olika ansatser och strategier; efterhand kommer detta att ge underlag för mer säkra slutsatser vad som är mest ändamåls- enligt i olika situationer.
Syftet var i första skedet att effektivisera upp- handlingsprocessen och spara kostnader.
Under upphandlingens gång växte tankar om ett mer långtgående samarbete fram.
Ett samarbete bedömdes också vara möjligt utan att komma i konflikt med uppdraget från riksdagen att fonderna ska konkurrera inbör- des.
Det ska alltså noteras att Etikrådets arbete bara avser fon- dernas utländska innehav; etik- och miljöfrågor när det gäller svenska bolag hanteras helt av fonderna var och en för sig.
Även här utnyttjas dock i samtliga fall stöd från samma konsult som arbetar mot Etikrådet.
Rådet består av en ordinarie representant från varje fond, med rätt till en ytterligare suppleant.
Ordförandeskapet alternerar mel- lan fonderna.
Etikrådet har inga egna kansliresurser och bedriver 72 SOU 2008:107 AP-Fonderna och hållbarheten inte självt någon analysverksamhet.
Däremot arbetar de enskilda ledamöterna aktivt och har var och en huvudansvar att driva vissa dialoger.
Underlaget tas fram av den konsult GES man engagerat, och konsulten har också en sekretariatsfunktion för dialog och övrig kontakt med företagen.
Analysarbetet sker i tre steg.
Det första steget innebär en syste- matisk omvärldsbevakning av ett stor antal — cirka 3 500 bolag.
Media, intresseorganisationer och FN-organ utgör några av käl- lorna.
Onoterade bolag är avsevärt svårare att bevaka, i varje fall med en sådan metodik.
Till den del AP-fonderna investerar i utländska Private Equity-företag har man principen att ställa etik- och miljökrav även på dessa, men det är svårare att få information från och att påverka dessa.
I ett andra steg väljs ett hundratal bolag ut för djupare gransk- ning, baserat på rapportering om påstådda kränkningar av interna- tionella konventioner.
I det tredje steget identifieras 20—25 bolag där problemen är påtagliga och väldokumenterade.
Här väljer Etikrådet ut cirka 10 15 stycken för ett aktivt ägarstyrningsarbete och dialog.
Listan ses över en gång i halvåret.
För att kvalitetssäkra information tas branschexperter in vid behov.
Dock finns inga på förhand avsatta resurser för sådant, utan fonderna får finansiera den typen av insatser från gång till gång.
Urvalet sker utifrån en bedömning av hur allvarliga de inci- denter är som rapporterats, snarare än utifrån innehavets storlek.
En annan faktor är om man bedömer att det handlar om enstaka händelser eller om ett mer systematiskt beteende.
Etikrådet valde i början av 2007 ut tolv bolag för aktiv bearbet- ning.
Senare utökades dialogen till att omfatta ytterligare två bolag.
I flera fall har Etikrådet samarbetat med andra investerare, både svenska och utländska, för att tillsammans öka trycket på före- tagen.
Mål: Att BHP Billiton ändrar sina anställningsförfaranden så att teck- nande av individuella avtal inte är ett avgörande villkor för anställning utan att de anställda har rätt att teckna kollektivavtal.
Kommentar: Enligt lagstiftningen i Australien är det tillåtet för bolag att teckna individuella kontrakt med arbetstagare.
Lagen har kritiserats av ILO under flera år eftersom den anses strida mot ILO:s kärnkonven- tioner.
I samband med regeringsskiftet under 2007 ökade förväntningarna på att arbetslagstiftning skulle ändras och reflektera de internationella rättigheterna.
Bridgestone Corporation - barnkonventionen Händelse: Bolaget har kopplats till barnarbete på företagets gummi- plantage i Liberia i strid med FN:s konvention om barnets rättigheter.
Mål: Att Bridgestone vidtar konkreta åtgärder för att förhindra före- komsten av barnarbete samt implementerar en granskningsmekanism för att säkerställa att dessa efterlevs.
I förebyggande syfte bör företaget anta en policy om barnarbete för hela sin verksamhet.
Chevron Corporation — mänskliga rättigheter Händelse: Företaget har kopplats till kränkningar av mänskliga rättigheter i Nigeria i strid med FN:s grundläggande principer om användning av våld och vapen av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter.
Mål: Chevron har antagit ett ramverk, de så kallade Voluntary Principles on Security and Human Rights, för att värna om mänskliga rättigheter i samband med säkerhetspersonalens arbete.
Målet är att företaget redovisar hur det implementerat sin policy praktiskt för att säkerställa efterlevnad.
Kommentar: De fonder som hade innehav i Chevron vid tiden för bolags- stämman 2007, röstade för en resolution som lades fram av amerikanska aktieägare och som uppmanade bolaget att ta fram en tydligare och mer robust policy för mänskliga rättigheter.
Resolutionen fick nära 27 procent av rösterna vid bolagsstämman, vilket betraktas som en väldigt stark signal check this out aktieägarna om att frågan bör adresseras av företaget.
Källa: Etikrådet årsrapport för 2007 74 SOU 2008:107 AP-Fonderna och hållbarheten Etikrådet publicerade i april 2008 sin första årsrapport avseende verksamheten 2007.
Dock redovisas inga detaljer från pågående dialoger, eftersom möjligheterna till framgång i dialogen sägs bygga på att det finns ett förtroende mellan Etikrådet och de bolag man diskuterar med.
Så länge man bedömer att det finns realistisk möjlighet till positiv påverkan fortsätter man dia- logen.
Visar det sig att något förändringsarbete inte kommer igång kan Etikrådet rekommendera respektive AP-fond att avyttra sitt innehav i bolaget.
Varje fond beslutar dock själv om man vill göra detta eller inte.
Några slutsatser Kommittén gör bedömningen att bildandet av Etikrådet varit positivt.
Kraftsamlingen av resurser innebär att man etablerar en mer systematisk process som ger större tyngd i agerandet mot företagen.
Man blir också mer intressant som samarbetspartner för andra internationella investerare.
Bildandet av Etikrådet förefaller också ha inneburit att arbetet med hållbarhetsfrågor fått en större tyngd och legitimitet även internt i fonderna.
Samtidigt innebär avsaknaden av egna analys- och kansliresurser att det kan vara svårt att bedöma och kvalitetssäkra det material fonderna får från den enda konsulten.
Man kan notera att det i Etikrådets rapport framstår som och möjligen också är konsultfirmans bedömningar snarare än Etik- rådets som redovisas.
Det innebär inte — vilket ska betonas att dessa analyser behöver vara dåliga eller felaktiga, men det är ett problem om Etikrådet och de enskilda fonderna inte har resurser att självständigt och utifrån en egen analys och värdering göra ett välunderbyggt ställningstagande till det material man får.
Proble- met försvåras ytterligare av att konsulten själv har tämligen blyg- samma analysresurser.
Det finns också anledning att fundera över om det är tillräckligt och tillfredställande att förlita sig på underlag och bedömningar från bara ett och samma analysföretag.
När det gäller så pass komplexa bedömningar som det ofta måste blir fråga om torde s.
Även om 11 Etikrådet: Årsrapport 2007.
För det första kan man i praktiken bara någorlunda väl fånga upp vad som görs av noterade bolag.
Dessa utgör trots allt en relativt begränsad del av de företag som finns och som skulle kunna vara potentiella investeringsobjekt.
Med någon tillspetsning kan man alltså säga att man kan hålla en relativt god kontroll på noterade bolag i utvecklade länder där problemen torde vara minst, men betydligt mindre kontroll på onoterade företag och på företag i utvecklingsländer där problemen torde vara störst.
En lösning på detta skulle vara att bara investera i bolag som går att kontrollera fullt ut — men då skulle man sannolikt få begränsa sina investeringsmöjligheter avsevärt, vilket skulle innebära en konflikt med avkastningsmålet.
Å andra sidan är det självklart minst lika oacceptabelt att investera i bolag som inte kan eller vill ge någon som helst information om viktiga ESG-aspekter.
Lång- siktigt kan detta till en del lösas med bättre analysmetodik, effektivare informationsinhämtning och ökade rapporteringskrav, men man kommer aldrig att ha fullständig eller ens tillnärmelsevis fullständig kunskap.
Beslut att investera eller inte investera måste alltså tas under mer eller mindre stor osäkerhet även när det gäller ESG-faktorer.
Det handlar också här om nödvändigheten av ett balanserat risktagande, en löpande avvägning mellan risker och möjligheter, parallellt med att man över tiden kan höja ambitionsnivån i takt med att beslutsunderlaget förbättras och metodiken utvecklas.
Här har fondernas styrelser det övergripande ansvaret för hur den generella strategin ska se ut.
AP-fonderna har alla en likartad syn på frågan om det casino food beverage director att kombinera ambitionen att vara ansvarsfull investerare med målet om hög avkastning på fondkapitalet.
I synnerhet i ljuset av den långsiktiga inriktning fonderna har, ser man ingen konflikt mellan dessa mål, tvärtom framhålls ofta de värdehöjande och riskredu- cerande effekterna av ett sådant angreppssätt och därmed de positiva avkastningsmöjligheter det innebär, och dessa ses som tyngre vägande än de negativa effekter ett eventuellt krympande investeringsuniversum skulle kunna skapa.
Det är förvisso svårt att mäta och värdera detta på ett rättvisande sätt, i synnerhet eftersom det i praktiken är en ganska kort tidsperiod som kan mätas, och det är fortfarande ett ganska litet antal bolag som varit föremål för uteslutningar eller ESG-dialoger.
Sjunde AP-fonden gjorde dock 2004 ett försök att kvantifiera effekterna, baserat på avkastningen hos de bolag man uteslutit, relativt de bolag som fanns i portföljen.
Den bedöm- ningen indikerade att avkastningseffekten så långt var i stort sett plus gamble and sons fl noll, samtidigt som risknivån ökade något.
Kommittén har låtit göra en studie i form av en inventering av en rad olika akademiska undersökningar och rapporter som på olika sätt försöker bedöma den typen av effekter.
Ett skäl till detta är att det enligt rapportförfattaren generellt är svårare att få uppgifter från dessa institutionella investerare.
Daniel Barr, Sjunde AP- fonden.
De slutsatser som kan dras när det gäller effekterna för värdepappersfonder är inte utan vidare tillämpbara på institutionella investerare, bland annat därför att de institutionella investerarna normalt har avkastningen som tydligt överordnad målsättning, vilket, som nämnts tidigare, inte behöver gälla för en etisk fond.
Likväl har jämförelser naturligtvis ett intresse i sammanhanget, beaktat att de måste göras med viss för- siktighet.
När det gäller faktiska effekter på avkastningen refereras ett antal studier, baserat på olika marknader och tidsperioder.
En annan undersökning jämförde fonder i USA, Storbritannien och Tyskland under 1990- talet, där de brittiska SRI-fonderna avkastade något bättre än konventionella fonder och de amerikanska något sämre.
I det tyska fallet fanns ingen påvisbar skillnad.
I en tredje studie jämfördes utvecklingen i sjutton olika länder, där man i samtliga länder ansåg sig kunna visa en sämre avkastning för etiska fonder.
Skillnaden var dock statistsikt signifikant bara i två av dessa länder — varav det ena var Sverige.
Slutsatsen som dras i studien är att det generellt är svårt att belägga några signifikanta skillnader i avkastning mellan värde- pappersfonder med respektive utan etisk inriktning.
En annan vinkel på frågeställningen är att se på hur aktiepriset utvecklats för företag som adresserar ESG-frågor; man kan då arbeta med en hypotes att aktiemarknaden förbiser eller i varje fall underprissätter denna typ av information.
Den investerare som, relativt marknaden i övrigt, bättre inser värdet av detta och placerar därefter, bör därmed kunna få en högre avkastning.
Frågan är alltså om en sådan felprissättning finns eller inte.
I en undersökning som genomfördes 2007 var slutsatsen att flertalet analytiker ansåg att ESG-frågor hade positiv betydelse, i synnerhet på sikt, men att detta inte fullt ut avspeglades i aktiekurserna.
En annan undersökning gav vid handen att även i de fall företagen gav information om frågor med koppling till etik och miljö, var analy- tiker genomgående inte särskilt intresserade av att utnyttja den.
I rapporten refereras vidare en studie där man utnyttjade s.
Detta kan indikera att marknaden underprissätter denna typ av information.
Här dras slutsatsen att detta har haft en signifikant negativ effekt, men bara för europeiska företag, inte för amerikanska.
Förhållanden som rör bolagsstyrning — dvs.
En liknande undersökning på europeisk botten ger liknande slutsatser, även om bilden skiljer sig mellan olika delar av Europa.
Rapportförfattaren drar utifrån dessa och ett antal andra studier slutsatsen, att en portfölj som bygger på ett positivt urval av företag utifrån ESG-aspekter kan ge ett bättre finansiellt resultat.
Dessa data har utvecklats av det brittisk-amerikanska analysföretaget Innovest.
Ett högt värde för Tobins q bör ge incitament till ökade investeringar och vice versa.
Tre av dessa visade ett negativt utfall när det gällde ESG-faktorer och avkastning, fjorton ansågs ge ett neutralt budskap, medan tretton landade i en positiv bedömning.
Några generella slutsaster som dras i rapporten är att det inte finns några enkla samband mellan ESG-aktivitet och det finansiella utfallet; att arbeta med ESG måste ses som en del i en större helhet.
Man menar också att ESG-aspekter inte är en investeringsstil i sig vilket man menar att många tror men som däremot är en aspekt som kan integreras i nästan alla investeringsstilar.
Ska man försöka sammanfatta denna något brokiga bild kan man för det första konstatera att det rent generellt är svårt att kvantifiera avkastningseffekterna av ESG-hänsyn i investeringspolicyn på något exakt sätt, för det andra att det så här långt inte finns några tydliga indikationer på vare sig negativa eller positiva effekter för AP-fonderna, och för det tredje att de internationella studierna något oftare förefaller peka mot positiva än mot negativa effekter.
Påverkan på bolagens uppträdande — generellt Som nämnts tidigare är det uppenbart att företag under senare år överlag lagt allt större fokus på etik- och miljöfrågor inom ramen för det som brukar betecknas CSR — Corporate Social Respons- ibility.
Sannolikt har kraven från olika slag av investerare haft en påverkan här, men i vilken uträckning detta specifikt ska tillskrivas investerarnas insatser, eller t.
Dock finns viss s.
När det gäller AP-fonderna finns ett antal exem- pel nämnda i Etikrådets rapport där AP-fonderna haft kontakt med företaget och där förbättringar efterhand kommit till stånd.
Här för man samtal med företagen om de risker och affärsmöjligheter som företagens arbete innebär och följer upp detta över tid.
I vissa fall kan man också följa upp negativa händel- ser som rapporterats i media, som rapporter om barnarbete eller andra problem, men det kontinuerliga arbetet med bolagsdialoger vilar ändå på proaktiva snarare än reaktiva grunder.
Vad gäller AP-fondernas påverkan på de svenska portfölj- bolagens arbete med CSR och hållbarhetsfrågor kan man konsta- tera att fonderna spelar en viktig roll i att ge frågorna mer legitimitet internt i bolagen.
Enligt en studie som utredningen låtit göra, vittnar ett flertal bolag om att det gör skillnad att viktiga aktörer som AP-fonderna ställer frågor och bedömer bolagens CSR-arbete.
Intresset från ägarna bekräftar att det är nödvändigt att frågorna finns med på företagets dagordning och kan medverka till att frågorna i högre grad diskuteras av ledningsgrupp och styrelse.
Typiskt sett frågar AP-fonderna om bola- gens mål för olika miljö- och etiska frågor, vad de gör för att uppnå målen, om bolagen gjort riskanalyser gällande miljö- och etik, vad de har för system för att hantera risker, hur uppförandekoder article source och följs upp osv.
Studien visar att AP-fondernas främsta direkta inverkan på de svenska bolagen i fråga om deras CSR- och hållbarhetsarbete gäller 21 Se Etikrådets rapport 2008.
En tydlig redovisning är nödvändig för att ägarna ska kunna göra en adekvat analys av bolagen, och är samtidigt ett viktigt verktyg för bolagens egen uppföljning och en nödvändig del i ett konstruktivt hållbarhetsarbete.
När bolagen tvingas adressera målbilder och riskbedömningar av olika områden kan det leda till att vissa frågor synliggörs mer än tidigare hos bolagen, och att de hanteras på ett aktivt sätt.
Studien visar samtidigt att AP-fondernas direkta påverkan på portföljbolagens hållbarhetsarbete, dvs.
AP-fonderna upplevs med andra ord inte som pådrivande när det gäller att få bolagen att arbeta mer med vissa frågor än tidigare exempelvis att minska sina koldioxidutsläpp mer än man från början tänkteller att börja arbeta med frågor man inte tidigare adresserat exempelvis för ett företag i textilbranschen att följa upp vattenförbrukningen i sin produktion om man inte redan gör det.
Däremot kan i för- längningen det tryck AP-fonderna sätter på bolagen angående informationen om dessa frågor få en sådan konsekvens, genom att företaget börjar se över de mål man sätter för sin verksamhet när det gäller etik och miljö, och därmed börjar utarbeta strategier för att uppnå målen.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det faktum att AP- fonderna väljer att föra dialoger med portföljbolagen om miljö och etik gör skillnad; det leder till att bolagen utökar och förbättrar sin externa redovisning på området, vilket i sin tur kan påverka det underliggande arbetet på ett positivt sätt, och det leder också till att frågorna ges mer tyngd internt i bolagen.
En slutsats i studien är att förvaltarna bör involveras i miljö- och etikfrågor i högre grad än idag, även om en sådan process är på gång i fonderna.
Detta skulle dels bidra till att frågorna integrerades i bolagens strategiska och affärsdrivande arbete snarare än betraktas som en sidoverksamhet, dels skulle det bidra till att kunskapsnivån om frågorna hos förvaltarna ökade.
Vad gäller formen för hur dialogerna med bolagen förs så har det visat sig att ett par bolag på senare tid har valt att samla ett flertal ägare till gemensamma möten.
Detta är kostnadseffektivt både för företagen, för fonderna och för andra deltagande investe- rare.
Det kan också bidra till att minska risken för insider- 82 SOU 2008:107 AP-Fonderna och hållbarheten situationer som skulle kunna uppstå om fonderna träffar bolagen enskilt.
Samtidigt bör påpekas att ingenting i dag tyder på att fonderna i praktiken skulle ha försatts i några insidersituationer genom de dialoger de fört.
Med andra ord framstår det enligt kommitténs uppfattning som önskvärt att AP-fonderna kan samverka visavi de svenska företagen när det gäller ESG-frågor.
Det skulle sannolikt ge ett tydligare genomslag i företagen, samtidigt som det skulle vara kostnads- effektivt både för fonderna och för portföljbolagen.
Detta bör enligt kommitténs uppfattning vara möjligt att göra utan att komma i konflikt med den av statsmakterna önskade självständig- heten hos de enskilda fondförvaltningarna.
Summering Två grundläggande frågor man kan ställa när det gäller att utvärdera AP-fondernas placeringsriktlinjer när det gäller miljö och etik är dels om och hur det har påverkat fondernas primära mål, dvs.
När det gäller effekter på avkastningen kan man inte belägga några entydiga effekter.
Ett skäl är att de företag som uteslutits, eller som man valt att inte gå in i, eller som man bedrivit dialoger med utifrån miljö- eller etikaspekter, fortfarande är så pass få till antalet att genomslaget på totalnivå med nödvändighet blir margi- nellt.
Likväl kan man konsta- tera att de olika undersökningar som gjorts, främst utomlands, oftare indikerar positiva än negativa effekter vad gäller avkast- ningen.
I alla händelser kan man hävda att det inte finns empiriskt grundade skäl att hävda att hänsynstagande till hållbarhetsfaktorer skulle ge systematiskt sämre avkastning.
När det gäller hur företagens beteende påverkats är det också svårt att ge ett entydigt svar och av flera skäl.
Ett skäl är att arbetet med dessa mål pågått bara några år, och i synnerhet effekter på hur företag uppträder på marknaden kan förväntas ta relativt lång tid att bli tydligt skönjbara.
Ett annat och mer grundläggande skäl är 83 AP-Fonderna och hållbarheten SOU 2008:107 att det rent metodmässigt är nästintill omöjligt att belägga att en viss beteendeförändring specifikt kan hänföras till AP-fondernas eller till en enskild AP-fonds agerande; som framgått är det en snabbt växande grupp investerare världen över som arbetar aktivt med dessa frågor.
Därutöver kan det givetvis också finnas andra skäl till och drivkrafter bakom ett förändrat beteende än krav från investerare och kapitalförvaltare.
Dock kan konstateras dels att det är allmänt omvittnat att företag generellt blivit mer lyhörda för hållbarhetsfrågor under senare år, och att den studie vi låtit göra visar att AP-fonderna bidragit till detta, dels att det finns ett antal enskilda fall där AP-fonderna, själva eller tillsammans med andra investerare, har haft ett påvisbart inflytande.
Var och en av dessa fakto- rer ger vägledning för hur fonderna bör arbeta generellt och med miljö och etik specifikt.
Att genom en hög avkastning möjliggöra goda levnads- förhållanden för landets pensionärer är i sig ett grundläggande etiskt mål.
Uppgiften är att förena denna ambition med ambi- tionen att inte skada andra människors frihet och välbefinnande.
Detta kräver nyanserade bedömningar och ibland komplicerade avvägningar.
Fonderna behöver utveckla en värdegrund med den svenska regeringsformen som utgångspunkt.
Detta hindrar inte att man arbetar utifrån internationella konventioner, men en värdegrund ger konventionerna en synlig etisk plattform.
Genom begränsningar av ägandet av svenska bolag har AP- fonderna inte samma möjligheter som andra institutionella investerare att fungera som aktiva ägare.
Detta gäller särskilt Sjunde AP-fonden som inte har rätt att rösta för fondens svenska aktier.
Denna begränsning bör avskaffas.
Dialog med företrädare för portföljbolagen är ett vanligt sätt för institutionella ägare att utöva inflytande.
Det är viktigt att utveckla tydliga spelregler för hur dessa ska skötas.
Ersätt- ningsfrågorna har nära koppling till förtroendet för bolagen och deras ägare.
På detta område har AP-fonderna utvecklade rikt- linjer som kan läggas till grund för fortsatta aktiva insatser.
Inte minst skrivningar kring AP-fondernas arbete med etik- och miljöaspekter är ofta direkt knutna till vikten av att befästa ett gott allmänt förtroende för fonderna.
Varför är förtroendet viktigt?
Generellt är förtroende en avgörande faktor i all finansiell verksamhet och i synnerhet när det handlar om långsiktigt sparande.
Anledningen är att det för en enskild är svårt, för många i praktiken omöjligt, att följa och bedöma en kapitalförvaltares arbete och ännu svårare att bedöma dennes förutsättningar att göra ett gott arbete under åratal framåt.
Där den säkra kunskapen tar slut måste förtroendet ta vid.
Allt detta blir extra accentuerat när det handlar om en förvaltare man inte själv valt och inte heller kan välja bort.
Förhållandet mellan två parter, exempelvis en pensionsförvaltare och en pensionär eller blivande pensionärkan beskrivas som en balans där en är starkare och en är svagare.
Överläge och underläge kan vara ett utflöde av skillnader i ekonomiska resurser, skillnader i kunskap och informationstillgång, i reella möjligheter att lämna relationen etc.
Ju viktigare ting det handlar om för den som är beroende, ju angelägnare är det naturligtvis att kunna hantera riskerna med detta beroende.
Om beroende- situationen i någon mening antas vara given kan beroendet i princip hanteras på två sätt: dels med kontroll, i vid mening, dels med förtroende.
Det innebär också att man accepterar att i viss utsträckning vara sårbar för den andra partens handlingar.
Om det finns flera leverantörer av en produkt, dvs det finns en fungerande marknad, minskar beroendet av en enskild aktör eftersom man alltid kan byta.
Det faktum att de finansiella tjänsterna, som påpekats, ofta är både komplexa och samtidigt av stor betydelse för den enskildes välfärd, är huvudförklaringen till att finanssektorn i utpräglad grad är en bransch som är förtroendekänslig — något som för övrigt mycket tydligt demonstrerats under den oro som präglat de internationella finansmarknaderna under hösten 2008.
Men det gäller också för andra samhällsområden, exempelvis sjukvården; här finns samma kombination av komplexa och för den enskilde svårbedömda tjänster och en stor, i det fallet ibland bokstavligen livsavgörande, betydelse.
http://casinoalljackpotin.top/and/napoleon-and-josephine-slot-game-online.html synnerhet när det gäller förhållanden inom det ekonomiska livet är det dessutom så att om ett grundläggande förtroende mellan aktörerna saknas eller försvinner stiger kostnaderna; om man inte fullt ut litar på varandra kan aktörerna se sig tvungna att säkra sig med mer detaljerade och komplexa avtal än vad man annars skulle behöva, skaffa garantier och försäkringsarrangemang etc.
Ökad kontroll innebär med andra ord högre kostnader och därmed lägre effektivitet.
Omvänt kan man säga att förtroende inte bara är något som ökar den allmänna trevnaden i samhället — det är dessutom mycket effektivt.
Förtroende är ett uttryck för en relation mellan två eller flera parter, snarare än en egenskap i sig; den egenskap som bygger under förtroende är trovärdighet.
Om man bygger upp sin trovärdighet kan resultatet bli ett ökat förtroende.
Om å andra sidan trovärdigheten får en törn tappar man förtroende.
Ökad trovärdighet underbygger förtroendet Man kan arbeta på olika sätt för att öka sin trovärdighet.
Att kunna sitt jobb, leverera i tid, hålla hög och jämn kvalitet, att ha goda rutiner och en effektiv organisation underbygger trovärdigheten och skapar förtroende.
Ju mer av öppenhet och transparens som råder kring företaget, eller organisationen eller myndigheten och dess verksamhet, desto större trovärdighet kan man vinna.
Vad som ska kunna lämnas ut, hur information skall kvalitetssäkras och bli tillgänglig är frågor som kräver ställningstaganden.
En fungerande öppenhet externt förutsätter också en god och systematisk intern kommunikations- process.
Den tredje dimensionen är integritet.
Integritet handlar om att ha principer för sitt handlade och att ha förmågan att agera därefter; att inte vara alltför lättpåverkad av omständigheterna eller av andras önskemål, att inte låta sig frestas att ta förbjudna genvägar, att inte ge efter för lockelser till egna fördelar.
Att ha integritet är med andra ord att inte låta sig korrumperas.
Att detta har med trovärdighet att göra är uppenbart.
Den fjärde dimensionen för trovärdighet var i den sydafrikanska terminologin benevolence, som kan översättas med välvilja.
Detta handlar bland annat om bemötande: de företag som vill vinna i trovärdighet måste möta sina kunder och andra intressenter med en genuin avsikt att åstadkomma en fruktbart möte.
Kunden ska bli nöjd, samtidigt som företaget gör lönsamma affärer — hos ett seriöst företag finns en naturlig strävan att åstadkomma s.
Ett grundelement och startpunkt när det gäller välvilja är vad som kan kallas anständighet att följa givna regler, att uppträda hederligt och inte vilseleda eller skada kunder, anställda eller andra intressenter.
Att stärka trovärdigheten Åtgärder för giving up alcohol and gambling befästa och stärka förtroendet för AP-fonderna och deras verksamhet kan diskuteras med dessa fyra kriterier som referensram; vilka typer av åtgärder skulle kunna vara relevanta för en trovärdighetsuppbyggnad utifrån respektive punkt?
En sådan kompetens innefattar även kunskap om håll- barhetsaspekter.
Åtgärder för att på olika sätt öka denna del av kunskapskapitalet bidrar till ökad trovärdighet.
Det innefattar också hur verksamheten följs upp och utvärderas.
Det handlar också om att skapa rågångar mot påtryckningar från politiker eller från andra intressenter.
Drivas av värde eller av värderingar?
Det hittills vanligaste och mest allmänt bekanta uttrycket för etiskt grundad kapitalförvaltning har varit s.
Oftast har upplägget varit att inte investera i företag som producerar eller säljer exempelvis vapen, alkohol, tobak eller pornografi.
För en etisk fond är målet att främja de normer och värderingar man ställt upp principiellt sett ganska enkelt.
Fonden anger vilka principer man vill verka för när man placerar och inbjuder kunder som delar deras uppfattning att delta med sina sparpengar.
De som inte delar fondens värderingar kommer inte att delta, och den som blir besviken på resultatet kan ta ut sina tillgångar och placera dem någon annanstans.
Men AP-fonderna har ett annat uppdrag.
Alla som arbetar i Sverige kan sägas ha tillgångar i och vara intressenter i AP-fonderna, samtidigt som ingen kan flytta pengarna någon annanstans.
Detta ställer speciella krav på hur etik- och miljökrav formuleras och tillämpas, och en hållbarhetspolicy behöver ha bred demokratisk acceptans.
Det grundläggande syftet med de senares verksamhet är inte att skapa finansiell avkastning utan att på olika sätt påverka samhället så mycket som möjligt utifrån sina värderingar.
I deras fall blir därför avkastningen underordnad.
Ett annat sätt att uttrycka detta är att investerare kan vara antingen värdedrivna t.
Delar av etiken fokuserar på förutsättningarna för etik som ett teoretiskt system, medan andra delar är tydligare relaterade till handling.
Om man knyter etik till vissa verksamhetsområden kan man tala om tillämpad etik, t.
Bilden kan skifta mellan olika ideella organisationer i vad mån man aktivt använder sina finansiella resurser som ett påverkansmedel, men man har likväl till skillnad från exempelvis en AP-fond — den möjligheten i sin hand.
Också inom de finansiella marknaderna har det under åren utvecklats en områdesetik, som tar sig uttryck i riktlinjer och normer för verksamheten.
Den tillämpade etiken är i regel tydligt knuten till handling och diskuterar på vilka grunder man beslutar sig för att handla på ett visst sätt.
Om man nöjer sig med att beskriva hur olika aktörer resonerar och agerar så kan man tala om deskriptiv etik.
Om man också vill förorda ett visst age- rande kallas det normativ etik.
Etiska handlingsprinciper eller normteorier har olika form och innebörder.
Även om det finns många former och varianter kan man tala om två huvudinriktningar.
Den ena brukar kallas pliktetik och tar sin utgångspunkt att man ska agera i enlighet med vissa normer som man moraliskt och kanske även juridiskt är förpliktigad att följa, oavsett hur situationen är och vilka följder det får.
Man kan då hänvisa till auktoriteter av olika slag, som lag- stiftningens eller religionens bud.
Man kan också härleda plikter ur föreställningar om rättigheter, t.
Den andra huvudinriktningen är konsekvensetiken.
Här är utgångspunkten vilka effekter ens agerande får för en själv egoism eller för andra grupper partikularism.
Om man giving up alcohol and gambling ta in hela mänskligheten i sitt perspektiv handlar det om universalism.
När det gäller den etiska grund som är relevant för en pensions- förvaltare finns element från båda huvudlinjerna med i bilden.
Samtidigt finns också tydliga inslag av pliktetik.
Hänvisningen till auktoriteter som svensk lag och internationella konventioner är ett uttryck för detta.
Man kan säga att source definierar en anständighetsgräns.
Också i den verktygslåda för kapitalförvaltning, som vi presenterat i kapitel 3, finns handlingsalternativ som click the following article på den ena eller andra normteorin.
Negativ screening resulterande i uteslutningar är tydligt grundat i en pliktetik.
Dialoger för att 91 Avkastning, etik och förtroende några frågeställningar SOU 2008:107 ändra företags agerande i ett visst avseende är lika tydligt ett konsekvensetiskt handlande.
Vidare inspiration kan den intresse- rade söka i dialogetik, dygdeetik och andra normteoretiska alterna- tiv, som vi inte har utrymme att gå in på här.
En renodlat konsekvensetisk ansats räcker således inte till som en etisk plattform för en pensionsförvaltare.
Hög avkastning som skall resultera i goda pensioner måste kombineras med insikten om att det också finns värden som man i sin ambition att nå goda finansiella resultat inte kan kompromissa med.
Att inventera vilka värden som står på spel i en viss verksamhet kan vara angeläget i sig själv.
I ett nästa steg kan man sammanställa och rangordna dessa värden, diskutera om och hur de stödjer eller motverkar varandra, och vad de konkret kan innebära för en viss verksamhet.
Olika värden kan under olika omständigheter bli mer eller mindre angelägna, utan att fördenskull upphöra att vara viktiga värden.
En sådan rangordning av värden kan resultera i en värdehierarki eller värdeordning, som kan bilda utgångspunkt t ex för nödvändiga prioriteringar.
En sådan medveten värdeordning, som alltså är inte bara är en lista med några positiva värdeord, kan kallas en värdegrund om man på dess grundval bygger upp en viss verksamhet.
Värdegrunden ska göra det möjligt att få en stadga i en viss verksamhet, både vad avser mål och medel.
Med värdegrundens hjälp ska man kunna motivera och kommunicera skälen till att strategier utformas på ett visst sätt eller den operationella verksamheten utförs på ett visst sätt.
När man inom företagsvärlden har talat om treenigheten vision — mission — values, så är det detta det handlar om.
De tre hänger ihop och förklarar varandra.
Varje myndighet eller annan organisation behöver för sin verk- samhet utforma och kommunicera sin egen värdegrund.
För AP- fonderna gäller det alltså att forma och ge uttryck för ett genom- tänkt system av värden som ska användas som utgångspunkt och motivering för verksamheten.
För statliga myndigheter som AP- fonderna är de värden som regeringsformen uttrycker en självklar 5 Hur detta kan kombineras med proaktivt handlande utvecklas närmare av professor Per Bauhn i utredningens bilaga 2.
Sedan gäller att både internt och externt skapa en process kring utformningen av värdegrunden.
En värde- grund måste vara ett levande dokument, inte något som förtvinar inom gyllne ram på en vägg.
En värdegrund för AP-fonderna AP-fonderna ska basera sin verksamhet på grundläggande etiska värderingar med bred demokratisk legitimitet.
Grundläggande upp- fattningar och principer när det gäller hur landet ska styras, medborgerliga rättigheter etc.
Regerings- formen innehåller regler för hur demokratin ska förverkligas i Sverige och hur makten ska fördelas mellan riksdagen, regeringen, kommunerna, landstingen och domstolarna.
Här finns också grundläggande fri- och rättigheter nedskrivna.
Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.
Den förverkligas genom ett representativt och parla- mentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.
Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbild- ning samt att verka för social omsorg och trygghet.
Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.
I denna bilaga till den s.
Förvaltningspolitiska utredningen diskuteras bl.
Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.
De punkter som mest direkt kan relateras till en investeringspolicy är de första och tredje styckena i den andra paragrafen.
Det synsätt och den tankeram som kommer till uttryck i dessa stycken, liksom i övriga, kan sammanfattas i strävan att stödja människors förmåga att uppträda som handlande individer genom att främja människors frihet och välbefinnande.
Detta ska ses som centrala ingångsvärden för bygget av en för AP-fonderna relevant värdegrund.
Notera också att miljöaspekter och miljöhänsyn naturligt faller inom ramen för ett sådant betraktelsesätt; att värna miljön är i detta övergripande perspektiv också en i grunden etisk fråga.
På en mer operationell nivå blir dock bedömningarna när det gäller miljö- effekter och hur de bör hanteras ofta mer tekniskt komplicerade, samtidigt som kunskapen om samband, effekter och metoder stän- digt utvecklas och då också kontinuerligt måste påverka hur mål- sättningar ska bestämmas och krav formuleras.
Några konsekvenser för AP-fonderna Goda pensioner ett etiskt mål Att ta en utgångspunkt i människan som handlande individ kan kallas ett aktörsperspektiv.
Vad innebär regeringsformens aktörs- perspektiv om det tillämpas på AP-fondernas verksamhet?
Sett i det perspektivet uttrycker avkastningsmålet i sig en central etisk ambition.
Dessutom innefattas vissa grundläggande rättigheter som är centrala förutsättningar för ett mänskligt aktörskap.
Strävan efter hög finansiell avkastning måste förenas med dessa.
Att värna om eller gynna en avgränsad grupp människor — i detta fall pensionärerna gör inte att målen i någon mening blir mindre värda ur etisk synpunkt.
Genom att sätta barn till världen ikläder sig föräldrar ett särskilt ansvar för dessa barn som de inte har till barn i allmänhet, och som ingen annan har till deras barn.
Genom att ta anställning som livvakt, livräddare, läkare eller polis tar man på sig ett ansvar för att trygga andras liv, säkerhet och hälsa som inte andra personer har.
Och genom att avge ett löfte eller skriva på ett kontrakt kan man på liknande sätt ta ett ansvar för att en viss uppgift eller transaktion utförs som inte delas av personer som inte avgivit detta löfte eller skrivit på detta kontrakt.
Men detta skulle stå i strid med AP-fondernas uppdrag och den etiska grund systemet bygger på.
Därutöver skulle det också ur andra syn- punkter sannolikt vara negativt för fondernas arbete.
En play online and download games entydig målbild skulle inte minst innebära risker ur transparens- synpunkt; exempelvis finns risken att svaga förvaltningsresultat skulle kunna urskuldas med hänvisning till svårmätbara framgångar på exempelvis miljö- eller etikområdet.
Att utvärdera fondernas verksamhet skulle med sådana förutsättningar bli utomordentligt svårt.
Därmed skulle det också innebära förtroenderisker.
Här kan två slag av problem uppstå.
För det första kan ett företag ägna sig åt produktion av varor eller tjänster som i sig hotar människors frihet och välbefinnande, inkluderat den fysiska miljön.
För det andra kan företaget bedriva produktionen i sådana former Pearl tall rich and handsome slot fun man, när det gäller anställningsförhållanden, arbetsmiljö eller extern miljöpåverkan, etablerar eller ökar ett sådant hot.
Om AP-fonderna ska arbeta med den typ av etiska övervägan- den, som kommer till uttryck i regeringsformen, som en utgångs- punkt för placeringar, är det nödvändigt att väga in och bedöma ett antal faktorer som på olika sätt relaterar till hur en produkt eller ett produktionssätt påverkar eller kan tänkas påverka människors frihet och välbefinnande.
Man måste nyanserat pröva när och under vilka omständigheter — exempelvis vapenproduktion och vapen- försäljning motverkar eller främjar detta.
Det är också ganska få som alltid och under alla omständigheter är helt oproble- matiska.
Däremellan finns en bred zon där problem i vissa fall kan uppstå och som man som investerare har att klarlägga, bedöma och förhålla sig till.
Inga enkla svar Att arbeta på detta sätt, med en bred och ingående analys av företag och deras produktion, är givetvis väsentligt mer komplicerat och intellektuellt krävande än att på basis av något lättobserverat kriterium företaget producerar vapen, alkohol etc.
Men etik är inte enkelt och tumregelsbaserat.
Tillämpningen av principerna måste vara situationsberoende och ta många faktorer i beaktande.
Det innebär också att de ställnings- taganden som görs inte alltid blir självklara; man kan göra olika bedömningar och avvägningar och ibland komma till olika slut- satser.
Detta kräver en öppen attityd och en vilja och förmåga att 96 SOU 2008:107 Avkastning, etik och förtroende några frågeställningar publikt argumentera för och diskutera de ställningstaganden man gör.
Det som i slutändan ska prövas inom ramen för en aktörs- orienterad ansats är i sammanträngd form följande: medverkar företaget genom sina produkter eller produktionsmetoder till att samhällen och individer berövas frihet och välbefinnande?
Filosofen Per Bauhn exemplifierar i utredningens bilaga 2 reso- nemanget på följande sätt: - - - På samma sätt bör man ha en mer komplex syn på produktion och handel med vapen.
Vissa typer av vapen, som förefaller specifikt inrikta sig på att skada icke-stridande — man kan här tänka på de s.
Genom att i sin produktion ignorera skiljelinjen mellan skyldiga och oskyldiga, mellan stridande och icke-stridande, diskvalificerar sig företaget från det etiska ansvarstagande som är en nödvändig förutsättning för att vara ett värdigt placeringsobjekt.
Men alla vapen är inte nödvändigtvis av detta slag.
I andra fall är det inte vapnet i sig, utan dess användning i en särskild konflikt eller av en speciell aktör som gör det problematiskt.
Att möjliggöra ett väpnat försvar av en demokrati som upprätthåller sina medborgares rättigheter till frihet och välbefinnande är inget oetiskt.
Annorlunda är det emellertid med företag som säljer vapen och utrustning avsedda för väpnade styrkor i en diktatur där medborgerliga rättigheter ignoreras, eller till en diktatur som med vapenmakt vill underkuva en demokrati, eller expandera sitt territorium på dess bekostnad.
Ett sådant företag motverkar därmed respekten för de aktörsrelaterade rättigheterna till frihet och välbefinnande.
En naturlig etisk utgångspunkt för AP-fonderna är alltså enligt kommitténs uppfattning det aktörsperspektiv som kommer till uttryck bl.
Samtidigt är det viktigt att notera att regeringsformen i sig givetvis är för generell för att kunna användas 97 Avkastning, etik och förtroende några frågeställningar SOU 2008:107 som ett operativt dokument för AP-fonderna.
Regeringsformen och dess aktörsperspektiv är just en utgångspunkt för den värde- grund som vi menar att AP-fonderna måste utveckla och applicera på sin egen verksamhet.
Detta står inte — vilket ska betonas i konflikt med den s.
Annorlunda uttryckt är det faktum att Sverige skrivit på olika internationella konventioner i grunden ett uttryck för den etiska grundhållning som framgår ur bl.
Lagar, regler och konventioner är uttryck för en etisk hållning, men etiken är i sig något mer och vidare.
Det hindrar inte att man mycket väl välja att se konventionerna som relevanta och jämförelsevis operativa tillämp- ningar av de underliggande etiska grundvärdena, och därmed användbara byggstenar i en värdegrund.
Dessutom finns också ett specifikt värde att, i synnerhet på det internationella planet, arbeta med internationella konventioner som utgångspunkt.
Om investerare som AP-fonderna använder sig av konventionerna visar man konkret att konventionerna faktiskt betyder något.
Investerare kan bidra till att legitimera konven- tionerna och ge dom skärpa, dvs.
Fondförvaltningens integritet Idag har statsmakterna inte angett vilka värden som ska utgöra utgångspunkten för AP-fondernas arbete med miljö och etik.
Men man kan givetvis se det som ett demokratiskt krav att statsmakterna ger betydligt mer detaljerade och handgripliga direk- tiv än så.
Samtidigt finns tydliga nackdelar och risker med ett sådant vägval.
I så fall skulle allmänhetens förtroende för verksamheten allvarligt kunna 9 Bl.
Ett annat skäl är att mer detaljerade direktiv sannolikt skulle göra fondernas arbete med hållbarhetsfrågor betydligt mer reaktivt till sin karaktär; att utveckla värdegrund och förhåll- ningssätt, fördjupa analysen osv.
Ett tredje skäl är att detaljerade regleringar alltid riskerar att ganska snabbt bli obsoleta, irrelevanta och kringgångna.
Slutligen handlar det om att resultatet av AP-fondernas förvaltning är en angelägenhet för hela befolkningen, inte för den politiska majoriteten eller förhärskande opinionen vid ett visst tillfälle.
På pensionsområdet är det är viktigt med långsiktiga, hållbara överens- kommelser som stöds av breda grupper i samhället.
Det är inte önskvärt att placeringspolicyn ändras vid varje regeringsskifte, än mindre som ett resultat av tillfälliga opinionssvängningar eller mediala kampanjer.
En jämförelse med en myndighet som Riksbanken kan vara relevant i sammanhanget, särskilt mot bakgrund av att Riksbanken, i likhet med AP-fonderna, har getts en mer tydligt självständig ställning visavi regeringen än andra myndigheter.
Riksbanken har ramarna för sitt uppdrag definierat av riksdagen, på basis av en bred riksdagsmajoritet.
Riksdagen utser också bankens styrelse full- mäktige som i sin tur tillsätter bankens ledning, och avkräver banken regelbunden information om hur man arbetar.
Inom dessa ramar arbetar Riksbanken självständigt.
Det politiska systemet kan inte intervenera i den löpande verksamheten och i det penning- politiska beslutsfattandet, men har naturligtvis långsiktigt i princip obegränsade möjligheter att, om man så skulle önska, genom sin lagstiftningsmakt ändra riksbankens mål, arbetssätt och organisa- tion.
Operativ självständighet och stabila förutsättningar är alltså fullt förenligt med en tydlig demokratisk kontroll.
Däremot finns goda skäl att, som antytts, från stats- makternas sida precisera och tydliggöra de generella utgångs- punkterna för arbetet.
Utöver att peka ut regeringsformens grund- värden finns anledning att ange i lagen om AP-fonderna att miljö- och etikhänsyn ska beaktas i fondernas arbete.
Det uppdrag när det gäller miljö- och etikhänsyn som idag finns i lagens förarbeten lyfts 10 I princip samma grundstruktur i det avseendet gäller också för rättsväsendet, där r iks- dagen stiftar lagarna, men där rättsväsendet tillämpar lagarna utan inblandning från det politiska systemet; enskilda rättsfall och domslut blir aldrig föremål för debatt och beslut i riksdagen.
Detta innebär inte en förändring eller förskjut- ning av AP-fondernas mål.
Det markerar att ESG-hänsynen ska ses som en integrerad del i fondernas arbete och ger en samlad utgångspunkt för utvärderingen av fondernas verksamhet.
Det finns en grundläggande målkonflikt mellan ett avkastningsmål och exempelvis mål när det gäller etik och miljö om och i den mån det innebär att en investerare måste välja bort vissa företag eller branscher från sitt s.
Det kan dels handla om att man avstår från placeringar som är lönsamma i sig och som skulle bidra till en högre avkastning i den samlade portföljen, dels handla om att möjligheterna till diversifiering, dvs riskspridning, beskärs; man kan på teoretiska grunder visa att, givet vissa antaganden, en maximalt väldiversi- fierad portfölj kommer att uppvisa det bästa utbytet mellan förväntad avkastning och risk.
En hög standard när det gäller faktorer som miljö- och etikhänsyn kan 11 Se Bilaga 5.
Med en sådan ansats kan uteslutningar av företag bli något man gör bara i enstaka extrema fall.
Om en investerare skulle ställa ett drakoniskt krav på exempelvis miljöhänsyn t.
Detta skulle leda till en dramatisk begränsning av placerings- möjligheterna och därmed av avkastningen.
Å andra sidan är det också uppenbart att om man inte ställde några etik- eller miljökrav alls, utan ohämmat placerade i företag som byggde sin lönsamhet på att strunta i alla former av miljöansvar och socialt ansvar, är det mycket sannolikt att en sådan avkastning inte skulle bestå någon längre tid.
Samma förhållande gäller för i princip alla typer av risk: om man väljer att ta stora, ohanterade risker, kommer man med största säkerhet att förr eller senare drabbas på ett allvarligt sätt, ska man å andra sidan 101 Avkastning, etik och förtroende några frågeställningar SOU 2008:107 fullständigt eliminera en risk innebär det oftast extremt höga kostnader.
Ur ett investerarperspektiv ska alltså denna typ av fak- torer ses och hanteras som en risk och en möjlighet bland andra risker och möjligheter som en investerare har att förhålla sig till.
Man kan i det perspektivet se en genomtänkt och välhanterad etik- och miljöpolicy som en indikator i sig på att företaget har en god riskhantering och är välorganiserat och välskött överhuvudtaget.
Var den i någon mening optimala nivån ligger går knappast att precisera i några slags kvantitativa termer.
Den viktigaste bestäm- ningsfaktorn torde dock i praktiken vara vilka etiska värden och synsätt som är allmänt omfattade i ett visst samhälle vid en viss tidpunkt.
Därmed är också sagt att den optimala nivån inte är given utan att den förändras över tiden, bland annat som en följd av hur normer och attityder kring vad som är rimligt, legitimt och acceptabelt förändras.
Å andra sidan kan ett i dagsläget ouppnåeligt utsläppsmål vara fullt realistiskt om några få år, om ny kostnadseffektiv teknik utvecklats.
Därmed är också sagt att det kan vara ekonomiskt rationellt att i någon mening ligga steget före och ställa högre krav än vad som vid ett givet tillfälle framstår som det optimala ur lönsamhets- och avkastningssynpunkt.
Man kan då som investerare satsa på att före- gripa en förutsedd utveckling av produktionsmetoder, av attityder och normer, eller av realekonomiska förutsättningar.
Man kan, exempelvis, tänka sig att konsumenterna kommer att vara beredda att betala mer för miljövänliga produkter eller för varor som fram- ställs under högt ställda krav på etiskt tillfredställande produk- tionsförhållanden, eller att ett teknikgenombrott är nära före- stående när det gäller t.
Men framtidsbedömningar innebär alltid en risk att det i verkligheten inte blir som man trodde eller hoppades.
Blir utfallet negativt slår detta igenom i försvagad lönsamhet i företagen och i en sämre avkastning för placerarna.
Den ska dock i så fall utvärderas just som en investeringsstrategi, dvs.
Möjligen skulle man kunna säga att de företag och investerare som i sin uttalade eller underförstådda etiska hållning ligger bäst i fas med vad majoriteten av människor i allmänhet anser, bör ha de bästa förutsättningarna att få målen att harmoniera.
Det som även för en kortsiktig aktör ändå kan ha viss betydelse torde vara aktörens omsorg om sitt eget rykte på marknaden.
För en aktör som — i likhet med AP-fonderna och giving up alcohol and gambling pen- sionsfonder — närmast definitionsmässigt har en uttalat långsiktig horisont är förutsättningarna annorlunda.
En verksamhet med ambition att verka och fungera långsiktigt och uthålligt måste, utöver att följa uttryckliga lagar och regler, också vårda sin resursbas, dvs.
När man går in som ägare eller, om det gäller räntepapper, som långivare i olika företag behöver man väga kommer att bli framtidens vinnare.
Det är möjligt att så blir fallet.
Dock kan ingen veta detta med någon som helst säkerhet.
Det kan gälla de anställdas hälsa och den omgivande fysiska miljön liksom faktorer som berör företagets vilja och förmåga att upprätthålla sin legitimitet och vårda sitt varumärke.
Ett företag som bedriver uppenbar rovdrift på sina anställda eller på miljön eller i övrigt agerar på eller över gränserna för det moraliskt acceptabla utsätter sig, och indirekt sina ägare och finansiärer för betydande ekonomiska risker, i synnerhet om företaget är stort, välkänt och börsnoterat.
Företaget löper en klar risk att inte kunna stanna särskilt länge på arenan, och sannolikt blir den tiden allt kortare i takt med att information sprids och görs tillgänglig allt snabbare.
Detta måste en långsiktig placerare som strävar efter god avkast- ning beakta i sin värdering av företaget.
För en långsiktig placerare är, eller bör, detta därför vara en naturlig och integrerad del av företags- analysen.
Istället kan man se avkastningen som målet och de i vid mening etiska principerna eller hållbarhetsmålen som en restriktion, eller, om man så vill, som en utgångspunkt och ett grundvillkor för att en investering överhuvudtaget ska aktualiseras, oavsett dess lönsamhet eller brist på lönsamhet.
Detta innebär att vissa investeringsalternativ, som i princip skulle kunna vara lönsamma, kanske t.
I så måtto har man då satt en restriktion på de teoretiskt maximala avkastningsmöjligheterna och därmed kan sägas att man devalverat avkastningsmålet.
Den typen av restriktioner har dock alltid funnits och tillämpats, ofta med så stor självklarhet att de 104 SOU 2008:107 Avkastning, etik och förtroende några frågeställningar oftast inte ens uppfattats som restriktioner.
Exempelvis har seriösa aktörer aldrig medvetet bedrivit eller finansierat knarkhandel, hur lönsam denna än skulle kunna vara.
Man bryter heller inte med berått mod mot miljölagstiftning eller mutar myndighetsföre- trädare.
Att efter bästa förmåga följa lagar och basala etiska värderingar är för den överväldigande majoriteten av företagen ett grundläggande förhållningssätt, inte ett resultat av en ekonomisk kalkyl.
Få vill tjäna pengar på vad som helst och hur som helst.
Här finns, sett i ett filosofiskt perspektiv, en form av grundläggande pliktetik i botten hos de flesta människor och aktörer.
För en offentlig aktör som en AP-fond är, som framgått i föregående avsnitt, den för kommittén rimliga utgångspunkten att detta ska bestämmas av de värden och värderingar som har en bred, dokumenterad acceptans och som kommer till uttryck i regeringsformen.
Sammanfattningsvis är det alltså rimligt att anta att det för en långsiktig placerare normalt inte finns någon konflikt mellan målet om hög avkastning och ett etiskt förhållningssätt som baseras på brett accepterade regler och normer.
De avkastningsförluster som en viss minskning av placeringsmöjligheterna i vissa fall kan innebära, ska vägas mot de förbättrade avkastningsmöjligheter och lägre icke-finansiella risker som samtidigt finns.
Som framgått av redovisningen av de praktiska erfarenheterna av hållbara investe- ringar i föregående kapitel, talar de empiriska resultaten inte emot den hypotesen.
Den ena handlar om hur ägaren staten genomför sina intentioner när det gäller fondernas verksamhet genom att stifta lagar och regler, genom att välja och utse styrelseledamöter och genom att utvärdera förvaltningsresultatet.
Den andra, som utgör bolags- styrning i dess gängse mening, handlar om hur styrelsen i sin tur 105 Avkastning, etik och förtroende några frågeställningar SOU 2008:107 vidareför och utvecklar detta igenom att anta policies etc som fondledningarna har att arbeta efter gentemot företagens ledningar och styrelser och gentemot övriga ägare.
Den ena handlar om AP- fondernas mandat att agera som aktiv ägare överhuvudtaget, den andra frågan gäller om ett aktivt arbete med ESG-aspekter impli- cerar en annan typ av ägarstyrning än den traditionella.
Vad innebär detta i så fall för fondernas sätt att arbeta?
Om ägarstyrning mer generellt sägs inget explicit i lagtexten om AP-fonderna, utöver att Sjunde AP-fonden, när det gäller den svenska portföljen, får rösta för sina innehav endast i vad som kan beskrivas som nödfall.
För AP 1 4 finns, som framgått, lagfästa bestämmelser om omfattningen av ägarengagemangen — två pro- cent av det totala börsvärdet och 10 procent av ett enskilt företags börsvärde och därmed en restriktion för vilken grad av ägar- inflytande fonderna kan utöva.
Sådana begränsningar skulle i och för sig kunna motiveras av riskspridningsskäl, men i förarbetena till lagen om AP-fonderna finns också skrivningar som kan tolkas att det är begränsning av röststyrka och inflytande som är huvud- motivet.
Någon explicit officiell motivering för denna begränsning har inte presenterats, men sannolikt handlar också detta i grunden om en önskan att begränsa det statliga ägarinflytandet.
Logiken i detta svår att se, mot bakgrund av att Första—Fjärde AP-fonden tillsammans har ett kapital som är tio gånger större än Sjunde AP-fondens.
Se även Förtroendekommissionens betänkande SOU 2004:47, s.
Detta är i nivå med Första—Fjärde AP-fondernas ägarandelar SOU 2005:87 bilaga 3.
Det finns alltid en risk att ett organ som dels disponerar aktningsvärda ekonomiska resurser, dels i egenskap av offentlig myndighetytterst styrs av politiska beslut, i vissa lägen kan komma utnyttjas för andra syften än ren kapitalförvaltning för pensionärernas bästa.
Detta skulle kunna motivera att sådana restriktioner ändå behålls.
Samtidigt blir det en anomali om en viktig ägare inte kan fylla den normala ägarroll som tillkommer alla andra ägare.
Detta måste i sista hand bli fråga om att väga risker mot kostnader.
Finansiell placerare eller aktiv ägare?
Det finns också en annan restriktion på ett aktivt, ansvarstagande ägarskap som påtalas i förarbetena och som alltjämt har full rele- vans, nämligen att en aktiv ägarroll, där man deltar i nominerings- kommittésarbete och kanske i bolagens styrelser, kan komma i konflikt med avkastningsmålet; som placerare blir man i praktiken mindre fri att placera och placera om sina tillgångar.
En sådan är innehavets storlek; tillhör man de 5 10 största ägarna kan det hävdas att man både kan och bör ta ett mer omfattande ansvar för bolagets skötsel.
Omvänt kan även ett ganska stort innehav vara en renodlat finansiell placering.
Graden av ägarengagemang och de uttryck den tar sig måste även ta detta i beaktande.
Även här gäller att avkastningen är det överordnade målet.
Det kan exempelvis diskuteras om gränsen i praktiken borde gå vid att delta 18 På senare år har det i Sverige växt fram en praxis att upp till de fem största ägarna i ett bolag normalt ingår i valberedningen.
Ägarna söker i det senare fallet oftast aktivt information direkt i företagen och dess linjeorganisation, ibland själva, ibland via konsulter.
Det finns två stora fördelar med att arbeta med dialog.
Det är till att börja med inte illegitimt att en ägare, eller en potentiell ägare, aktivt söker information om ett företag och dess verksamhet utöver den information som tillhandahålls via före- tagets officiella kanaler i form av årsredovisningar och liknande och via media.
Frågan kan dock ställas om och i vilken grad det är nödvändigt och lämpligt att uppträda med olika hattar i olika sammanhang.
Är detta att på ett otillbörligt sätt kringgå stämma och styrelse?
Kan det uppstå insiderproblem?
Ett företag kan inte ha en typ av policy när det gäller dialoger med vissa ägare och investerare inom vissa områden, och en annan för andra frågor eller ägare.
Detta skulle strida mot de likabehandlingsprinciper som finns i regelverken.
Så här långt finns dock inga tecken på att exempelvis någon typ av insidersituation har uppstått för AP-fondernas del.
Likafullt finns här ett transparensproblem.
I beaktande av att AP-fonderna clearwater and lodge lewiston statliga myndigheter med ett demokratiskt mandat och med allmänhetens förtroende som ett centralt mål, kan detta inge betänkligheter.
Ett sätt att hantera transparensproblemet skulle kunna vara att styrelserna, som ju har ett förtroendeuppdrag från regeringen och ytterst svenska folket, tar särskilt ansvar för hur företagsdialoger utformas och hanteras.
I Sverige liksom i många andra länder har det på senare år utvecklats s.
En dialogstrategi bryter inte i sig mot de principer och strävanden som bolagskoderna innefattar, men det krävs att de utformas och hanteras på ett genomtänkt sätt som gör att de risker som trots allt finns inte materialiseras.
Etik, ägarstyrning och belöningssystem I kommitténs direktiv nämns en specifik fråga med nära och uppenbara länkar till etiska principer och förhållningssätt och till allmänhetens förtroende för AP-fonderna.
Det gäller hur AP- fonderna i rollen som ägare bör arbeta när det gäller vad som brukar kallas kompensations- ersättnings- eller belöningsfrågor, dvs.
Det handlar om lönesättning och lönesättningsprinciper, liksom andra typer av förmåner, exempelvis pensioner och bonus och hur villkoren för detta utformas.
Förtroendefrågorna ställs genast på dagordningen.
Samtidigt är det både viktigt och möjligt att som ägare ha etiskt förankrade utgångspunkter som vägledning i arbetet.
Det är också viktigt att utåt kunna förmedla dessa.
Dock är det viktigt att betona att det är styrelsernas uppgift, inte ägarnas, att förhandla och utforma de konkreta avtalen.
En AP-fond kan inte i sin ägarroll ta på sig ansvaret för hur enskilda avtal i enskilda bolag utformas.
I ägarrollen ingår däremot att dels framföra sin syn på de principiella uppläggen, dels välja styrelseledamöter som agerar i enlighet med detta.
Förtroendekommisionen, som på regeringens uppdrag skulle finna vägar att för att bl.
Även inom näringslivet fanns, kunde man konstatera, en omfattande kritik mot vad som uppfattats som extravaganta och felkonstrue- rade ersättningsmodeller, och kommissionen såg det som viktigt att ägarna tog ett större ansvar än hittills för dessa frågor.
Man slog också fast att det är styrelsens uppgift att besluta om förslag till ersättningssystem för den högsta bolagsledningen.
Denna uppgift ska fullgöras med aktieägarnas intresse som ledstjärna.
Vidare bör bolagets pensionskostnad vara förutsägbar och belasta resultaträkningen i anslutning till den arbetsinsats som motiverar kostnaden.
Ersättningsfrågorna bör, ansåg man vidare, i styrelsen hanteras enligt en tydlig och strukturerad process som innefattar dels att fastställa vilka generella principer som skall gälla för utformningen av belöningssystem för företagsledningen, dels att tillämpa dessa principer i varje enskilt fall 21.
Samtliga de fyra första AP-fonderna har idag lagt fast de principer i ersättningsfrågor man verkar för i sin ägarroll, och som ligger i linje med vad förtroendekommissionen föreslog.
Första AP-fondens policy, för att ta ett exempel, har bl.
I huvudsak ska denna prestation vara kopplad till hela företagets lönsamhet.
Prestationskraven ska också kommuniceras till aktieägarna.
Information om hur företaget avser att hantera denna risk och kostnader för detta ska ges till bolagsstämman inför beslutet.
Utvärderingen ska göras ur ett aktieägar- perspektiv och presenteras för ägarna.
Således finns idag genomarbetade policies hos de olika fonderna, och fonderna lägger ned ett betydande arbete på dessa frågor inför bolagsstämmorna.
Man har också, ibland tillsammans med andra institutionella ägare, agerat för att vissa förslag till incitaments- program ska avslås eller modifieras.
Kommittén gör bedömningen att AP-fonderna gjort ett seriöst arbete som förtjänar respekt.
Med tanke på den betydelse dessa frågor har för förtroendet för både bolag och investerare hos breda medborgargrupper, är det viktigt att arbetet för att främja transparenta och adekvata kompensa- tionssystem fortsätter och utvecklas ytterligare.
Hänsynstagandet till detta har dessutom hanterats på ett sådant sätt att någon påvisbar konflikt med fondernas avkastningsmål inte har uppstått.
Men ESG är ett område där mycket händer och där det finns stora möjligheter till utveckling.
I detta avslutande kapitel disku- teras de fem områden som vi funnit viktigast i ett utvecklings- perspektiv.
Kommittén har identifierat två övergripande förhållningssätt till ESG-frågor som kan sammanfattas i två nyckelord: integration och förtroende.
Kommittén anser att alla som arbetar inom fondförvaltningen och dess olika nivåer behöver ägna mer kraft åt ESG-frågor.
Det centrala är att kompetensen breddas och fördjupas så att hållbar- hetsaspekter så långt möjligt integreras med den traditionella finan- siella analysen, i förvaltningsarbetet och i ägarstyrningen.
En förskjutning mot ett mer integrerat arbetssätt pågår inom AP-fonderna.
Det är angeläget att detta fortsätter.
Förtroende är en avgörande faktor i all finansiell verksamhet och i synnerhet när det handlar om långsiktigt sparande.
Kompetens, integritet och transparens är nyckelfaktorer för att bygga upp den trovärdighet som ett gott förtroende förutsätter.
I AP-fondernas fall handlar det om att vara en god, professionell förvaltare, att arbeta på ett sätt som överensstämmer med fondernas värdegrund, 113 Utvecklingsmöjligheter för AP-Fonderna SOU 2008:107 och att kunna kommunicera vad man gör och varför.
De åtgärder vi föreslår nedan relaterar alla på olika sätt till detta.
Slutligen är det också viktigt att hänsynen till ESG-faktorer tydliggörs också i mer formell mening.
Förarbetenas skrivningar om hänsynstagande till etik och miljö bör lyftas in i lagtexten.
Det ger enligt vår uppfattning en större tydlighet i vad som gäller, en bättre utgångspunkt för utvärdering av verksamheten och dess- utom en viktig signal till omvärlden.
En definierad värde- grund — och kanske än mer processen att utveckla en sådan — möj- liggör ett mer aktivt förhållningssätt till exempelvis internationella konventioner, och ger utgångspunkter för en medvetna priorite- ringar.
Om man begränsar sitt etiska ansvar till att följa lagar och regler finns egentligen inget behov av någon etikpolicy; etiken är ju det som ska ta vid där juridiken tar slut.
Internationella konventioner kan inte användas som slagrutor utan är något man aktivt måste förhålla sig till.

Quit Alcohol Naturally: my best tips for breaking the deep social and emotional addiction!


7 8 9 10 11

These have to be followed up and further developed in accordance with market.... aspects “without giving up their priority goal of a high return on investment”..... a portfolio where polluting companies are excluded, while alcohol, gambling.
Sporting associations, the gambling industry, the justice system, and the media have. Approximately 12,000 persons have answered the questions, giving a.. A report on how the police can work to prevent violence and alcohol abuse.. Official statistics over reported offenses, suspected persons and cleared-up offenses.


COMMENTS:


16.12.2017 in 23:39 Ronin:

betting-system/2137">roulette betting.. is and articles get with PayPal, Bitcoin, WebMoney, Amazon gift cards and more!. Submit How to by Ron White, studioD with copies of sports Get Paid to Write.... pa Da intresset fr att spela casino online har vxt under de senaste aren vill vi visa.



26.12.2017 in 11:31 Alpha:

U-Boat Leader and Gato Leader: Ship Miniatures and Battle Board (Exp.) Inga röster - Sätt. This is a great edition to your Gato and U-Boat games! Speltyp:.



03.01.2018 in 10:03 NoTolerance:

casinos entertainment. game. 2 spelletjes. man spelling spider online mississippi gratis.



08.01.2018 in 04:40 Barmaley:

G-Mane biting Nate Dogg so very tastefully, ST 2 Lettaz killing both his verse and the lo-fi camera work, Yung Clova rocking them De-Niro-in-Casino glasses,.



14.01.2018 in 05:12 RobinHood:

Aktivera Adobe Flash Player för att fortsätta. Följ instruktionerna i din webbläsare för att aktivera Adobe Flash Player och uppdatera sedan sidan för att fortsätta.



15.01.2018 in 03:41 WarHawk:

A SUPER BIG WIN bonus on the classic slot machine ROAD TRIP! #lasvegas #... Free Video - Goldfish 2 Slot Machine Bonus - Armada - Free Spins - Big Win.



20.01.2018 in 00:17 Gangster:

It seems that, a lot of sites never deliver no cost capability to individuals to. We have now been interested in some cat mario unblocked application.. Cat Mario 2 , 3 Video game Unblocked Syobon Steps is really a 2D Japanese foundation. ffhja atlgqep top/>Cheap NFL.



28.01.2018 in 09:57 Pakemon:

Prova lyckan med Fruit Fiesta Casino Jackpot Game at GoWild Casino och spela dig hela vägen mot framgång! Är det din tur att kamma hem storvinsten?



06.02.2018 in 15:00 Revers:

Slot Machine Cash BackSome casinos offer cash back as a comp for your slot advantage of this by using your players card you are giving away free money.



11.02.2018 in 08:59 FireStorm:

Utforska Robert Moulinneufs anslagstavla ipod case casing på Pinterest, världens idékatalog. | Visa mer om Gaming, iPod Touch och Space invaders.



20.02.2018 in 08:38 Pro100Gamer:

Swefilmer - Dreamfilm SWESUB Filmer Gratis Online - Free movies TV-Serier - Watch. Free movies and tv series online.. Resultat för din sökning: centurion.



22.02.2018 in 04:29 Sasuke:

Check out our list of the best Late Night talk show jokes about Bill Clinton from "Bill Clinton was busy over the weekend at a casino where he was playing Mar 9,.



23.02.2018 in 19:48 StrongEagle:

Har nu länge övervägt om att starta en bettingsida, som ska vara öppen. Just nu har jag tänkt att insättningen sker via Paypal, just för att det är.



26.02.2018 in 09:45 Rampage:

Minimum age for casino gambling: 21. Below you will find a list of all the open casinos in Atlantic City.Atlantic City is a resort city in Atlantic County, New Jersey,.



28.02.2018 in 06:25 Gangster:

Betsson iphone app Betsson AB owns Betsson Malta which operates gaming to. The Betsafe Betting and Casino App has just been launched on the App Store.. in Europe, Australia, New Zealand, Canada, South Africa, India and Ireland.



05.03.2018 in 19:38 Shooter:

Simple sudoku game base php and javascript. Display sudoku game on frontend we use this shortcode [hw-sudoku] to. You can combine params like this:.



07.03.2018 in 15:27 RealKing:

Rio hotel n casino, jackpot capital casino bonus codes. Casumo 100% upp till 5000 kronor eller 100 Free Spins Spin palace 100%. Leo Vegas 120% i bonus upp till 1200 kr till nya spelare. Sorry, missade. Vegas Regal Casino: $30 No Deposit Exclusive, names games casino of, Online free slot games for fun. Online.



07.03.2018 in 20:58 Mistake:

Det innebär att polis och åklagare har fått bättre möjligheter att bekämpa brott där ekonomisk vinning är drivkraften. Tidigare var polisen tvungen att koppla.



11.03.2018 in 03:56 FireStorm:

De flesta som gillar bingo på nätet har väl antagligen sett TV-reklamen med Foxy Bingo som är lite annorlunda med kostymräven som anländer.



19.03.2018 in 13:41 Black_Wold:

Välkommen till Slot Machines – Casino Bonusar Och Freespins. Slot Machines är ditt. Insättningsbonus på 200% Upp till 100€ och 115 free spins! Spela nu!



23.03.2018 in 12:43 Revers:

Casino game roulette tricks Eve online sub ipad casino spel goa system.. Österreich's BESTE Casinos Online Kostenlose Casinospiele TOP Casino Bonus.



28.03.2018 in 17:35 Luntik:

Fortune Bay Resort Casino - more on http://casinotrip.co/reviews... The Minneapolis Sculpture Garden is one of Minnesota's crown jewels and its centerpiece, the... MN RV Park | Jackpot Junction Casino Hotel in Morton, MN - RV park FHU.



07.04.2018 in 01:38 Unbeateble:

... chloe tote bags canada goose outlet store locations celine mini luggage tote. if this type of to generate a fails logon life Celine Dion web. several one need to... get together marketplace demand adding zynga and Comcast crwzb hermes.... odds, poker, casino, spel och vadslagning pa ntet Spela texas holdem bingo.



17.04.2018 in 12:41 NoTolerance:

You can now play in your favourite Ladbrokes Bingo rooms on your mobile!. Big Top Tombola och Deal or No Deal! https://mobile.ladbrokes.com/lobby/bingo.



20.04.2018 in 04:59 Neytron:

Spela online live casino spel hos KarlCasino. De bästa svenska live dealer casino spelen på nätet hittas hos oss. Live casino bonuses på KarlCasino.. Ni kan välja att spela live blackjack, live roulette, live punto banco samt auto roulette.




Total 25 comments.

Etiken, miljön och pensionerna

... aid to giving up smoking are not 'used exclusively for medical purposes' within the.. inequalities to the campaign against alcoholism, from Alzheimer's disease to. Also the British Gambling Prevalence Survey carried out for the Gambling.
These have to be followed up and further developed in accordance with market.... aspects “without giving up their priority goal of a high return on investment”..... a portfolio where polluting companies are excluded, while alcohol, gambling.

Read Review
Click to Play! Sporting associations, the gambling industry, the justice system, and the media have. Approximately 12,000 persons have answered the questions, giving a.. A report on how the police can work to prevent violence and alcohol abuse.. Official statistics over reported offenses, suspected persons and cleared-up offenses.

Etiken, miljön och pensionerna

Early in 1998 the Ministry of Justice gave the National Council for Crime Prevention the task of initiating and evaluating mediation trials for young offenders. Kommittén och expertgruppen har tillsammans hållit sju möten. Behaviour Research and Therapy, 59C, 1-11.

Read Review
Click to Play! The effects of clinical supervision on supervisees and patients in cognitive-behavioral therapy: a study protocol for a systematic review.

Etiken, miljön och pensionerna

Top Dog Slots is all about the latest Slot games by NetEnt & many others. Get a 600 Welcome Package + 60 Free Spins on your 1st 3 deposits.

Read Review
Click to Play! Terms and conditions apply. See full details on website.

mFortune Casino

Newbies at mFortune get to scoop a free no deposit bonus and 100% match on the first deposit and keep what they win!

Read Review
Click to Play! Terms and conditions apply. See full details on website.

Moobile Games

Get a ?545 Welcome Bonus at Moobile Games & enjoy their selection of HD slots!

Read Review
Click to Play! Terms and conditions apply. See full details on website.

Big Tease Casino

Big Tease offers an impressive selection of slots and casino games with smashing bonuses: start out with 25 free spins + ?50 free on a deposit of ?10!

Read Review
Click to Play! Terms and conditions apply. See full details on website.

PocketWin

PocketWin offers you generous bonuses: Claim a ?5 no deposit bonus & keep what you win! There are also 50 free spins on select slots & much more!

Read Review
Click to Play! Terms and conditions apply. See full details on website.

Dove Slots

Dove slots was created especially for slots fans, with great bonuses: start out with a welcome package worth up to ?600 + 60 free spins!

Read Review
Click to Play! Terms and conditions apply. See full details on website.

Bet365 Casino

Bet365 lets you choose your own welcome bonus, with up to 400 on slots up for grabs! Enjoy their wide selection of games e-wallets accepted!

Read Review
Click to Play! Terms and conditions apply. See full details on website.

All Star Games

All Star Games gives you a huge selection of only the best online slots! Start out with up to ?600 + 60 free spins on your 1st 3 deposits!

Read Review
Click to Play! Terms and conditions apply. See full details on website.

How Does PayPal Compare to Other E-wallets?

  • PayPal When you make lots of online payments outside of casino sites, PayPal is definitely the best choice. On the web, it is the most widely accepted e-wallet in the world. When seeking a single payment method, PayPal is the undisputed choice.